Allt längre väntetider på akuten drabbar äldre

Ny statistik visar att fler får vänta allt längre på landets akutmottagningar, och de som drabbas hårdast är personer över 80 år, det rapporterar Svenska Dagbladet.

Carina Metzner tar emot många äldre på Brommageriatriken när de kommer från akutmottagningarna.

– De är oftast ensamma och inskickade till akuten av hemtjänsten som ringt efter en ambulans. De är trötta, oroliga och förvirrade och ska samtidigt göra sin röst hörd bland alla andra, trots att de är medtagna och sköra, säger Carina Metzner till SvD.

– 24 procent av dem har varit på akuten en eller flera gånger tidigare den senaste månaden. De åker ut och in men är inte tillräckligt akut sjuka för att läggas in direkt utan läggs bara på en akutbrits. Sedan dyker de upp här med liggsår som tar minst ett halvår att läka ihop med mycket smärta, många läkarbesök och dagliga omläggningar av en distriktssköterska, fortsätter hon.

Enligt Carina Metzner är den viktigaste omständigheten inte någon exakt ålder utan graden av skörhet.

– Problemen kommer när organsystemen börjar svikta, då har man uttömt alla sina marginaler. Även om man till synes mår bra klarar man inte längre några påfrestningar. Då faller man igenom. Äldre multisjuka borde vara en egen parameter när man prioriterar patienterna på akuten. De borde alltid vara priogrupp 2 med en läkarinsats inom en halvtimme, men nu hamnar de i priogrupp 4 och får vänta nästan längst av alla, säger Carina Metzner.

      LÄS MER: 85-åring fick vänta tre dygn på akuten

Blivit allt sämre sedan 2010

I Sverige ska ingen behöva vänta mer än fyra timmar på akuten oavsett besvär, men sedan 2010 har det blivit allt sämre, framför allt i Stockholm. 2010 fick tre av fyra patienter vård inom fyra timmar, till skillnad mot 2016 då siffran sjönk till 60 procent. På Södersjukhuset och Karolinska fick endast hälften av patienterna vård i tid.

Men för personer som är 80 år eller äldre är statistiken ännu sämre. 2010 fick 63 procent vård i tid medan det under 2016 var nere på 47 procent.

Men landstingsrådet Marie Ljungberg Schött (M) menar däremot inte att vården har blivit sämre – tvärtom.

– Vården har inte blivit sämre utan bättre, och vi vill hålla fast vid max fyra timmars väntan på akuten. Men då måste patienterna gå till rätt ställe. Det är inte så konstigt om man får vänta på akuten om man kommer med en stukad tumme, då ska man få vänta, alla andra ska gå före, säger Marie Ljungberg Schött.

      LÄS MER: Här får du vänta längst på äldreboendeplats

“Det är inte bra att vara gammal och vänta på akuten”

– Det är inte bra att vara gammal och ligga och vänta på akuten. De flesta behöver inte akutens resurser, de behöver ta prover och röntgas och en läkare som tittar på dem. Och en geriatriker som kan se att de har rätt mediciner. Nu bygger vi ut geriatriken, den avancerade hemsjukvården och senare i år får vi fyra närakuter, fortsätter Marie Ljungberg Schött.

Dag Larsson (S) från Oppositionslandstingsrådet är av en annan åsikt. Han tycker att man är på gränsen till patientfarlig vård på akutmottagningarna.

– Det är inte värdigt ett modernt välfärdssamhälle och det är dags för den moderatledda landstingsledningen att ta sitt ansvar och inte bara skylla ifrån sig på andra. Det är bedrövligt – men inte så konstigt när man låter privata öppenvårdsmottagningar ha fri dragningsrätt på landstingets konton samtidigt som man snålar på akutsjukhusen, säger han och lyfter samtidigt fram Oslo och Köpenhamn som förebilder.

– Där har man en fungerande primärvård som avlastar akutmottagningarna. Närakuterna som planeras är bra, men är inte den stora lösningen i Stockholm. Däremot måste alla få en fast läkarkontakt på vårdcentralen som gör att det blir färre onödiga sjukhusbesök och samarbetet måste bli bättre mellan landstinget och kommunen som på Norrtälje sjukhus, säger Dag Larsson till SvD.

      FLER NYHETER: Mer för dig med livserfarenhet