Få svenskar vill vårda sina anhöriga äldre

I takt med att sjukhusplatserna minskar och att hemtjänsten är under press ställs allt högre krav på anhöriga när det kommer till vård av äldre släktingar. Trots det är svenskarna de som internationellt ställer sig mest negativa till att ta hand om sina äldre, det skriver SvD.

Av enkätundersökningen Eurobarometern från 2011 framkommer stora skillnader mellan de europeiska länderna när det kommer till vem man tycker ska ha det yttersta ansvaret för att se till att ens åldrande ensamstående förälder klarar sig. Ju längre norrut man kommer, desto mer ansvar lägger man över på staten eller kommunen, skriver SvD.

      LÄS MER: Marita: “Min man ville aldrig acceptera sin diagnos”

Barnen förväntas ta hand om sina äldre

– Att familjen är basen är starkt förankrat i Sydeuropa, Asien, Sydamerika och Afrika. Barnen ska ta hand om de gamla och i Italien, Grekland och Spanien löser man det genom att staten betalar ut ett mindre bidrag. För det kan man sedan anställa en fattig kvinna från Albanien, Nordafrika eller Sydamerika som hemhjälp och så toppar man upp med egna insatser, säger Lennarth Johansson, forskningsledare på äldrecentrum i Stockholm, till SvD.

Och svenskarna är allra mest negativt inställda till att ägna sig åt anhörigvård. Bara var tionde vill att barnen ska hjälpa den äldre att bo kvar hemma. Endast fyra procent vill att föräldern flyttar in hos sitt barn. Enligt Lennarth Johansson är utvecklingen att äldres välmående i allt större grad hänger på att anhöriga träder in och täcker upp oroande.

– Det finns nog bara nackdelar. Det kan påverka våra möjligheter att förvärvsarbeta och fler anhöriga lär gå in i väggen och bli sjukskrivna. De flesta äldre vill också ha samhällets stöd när de blir sjuka. Man vill ha en bra kontakt men inte belasta sina barn, säger Lennarth Johansson till SvD.

      FLER NYHETER: Mer för dig med livserfarenhet