"Bosse fanns alltid där för alla"

Jag kom att träffa Bosse många gånger under årens lopp. När han började med “Nygammalt” i början av 70-talet var jag flera gånger på Cirkus och upplevde på plats den smittande glädje han förmedlade i sitt samspel med artister och publik. 

När Bosse och hans producent Benny Persson, med vilken han kom att jobba ihop under alla år, drog igång “Nygammalt” var det under en period vid Sveriges Television där folklig underhållning inte stod högst på agendan. Det krävdes att visst mod att göra underhållning vars enda syfte var att roa. En folklig underhållning.

Bosse Larsson var folklig, och folkkär. Vi var båda med i sällskapet Stallbröderna, en sammanslutning av folk inom nöjesindustrin. Där mötte jag sällskapsmänniskan Bosse Larsson, social och snar till ett skratt. En populär broder i alla sammanhang. Han levde också upp till Stallbrödernas motto att alltid ställa upp för de som behövde. Bosse fanns alltid där för alla.

Även efter att karriären var över fick han publikens kärlek då han tillsammans med sin dragspelande svåger reste land och rike runt och uppträdde på ålderdomshem och sjukhus. Alltid där för andra.

 Jag träffade Bosse senast för drygt ett halvt år sedan. Då satt han på sin dotters krog vid Östermalmstorg. Han var sitt vanliga glada jag. Att han då led av cancer röjde han inte med en min.

Nu är han borta, saknad inte bara av sin publik. Han hade själv i sin sista tidningsintervju krävt att hans begravning skulle bli ett glatt kalas. Tjo och flöjt. Och lite whiskey. Så får det bli.