I backspegeln ser vi fortfarande en julhelg som ibland kallas ljusets högtid och detta tack vare alla lågor och ljuskällor som vi väljer att smycka vår omgivning med. I naturen däremot är som bekant året som mörkast vid denna tid. Men små skevheter i vårt jordklots orientering i solsystemet gör att ljuset nu återvänder och där tillskottet av solminuter framförallt är märkbart på eftermiddagarna. Redan till månadsskiftet januari-februari når solen i exempelvis Stockholm dubbelt så högt upp på himlen som strax innan jul och dagens längd har under samma tid ökat från sex till åtta timmar. Som man numera säger: Bra jobbat!
Mest läst i kategorin
Vi vet att ljuset stimulerar produktionen av endorfin i våra kroppar, det hormon som ökar välbefinnande och livslust. Och denna effekt fortsätter när vi om ytterligare några veckor kan höra takdropp och ännu lite senare kan uppleva den första fågelsången. Så småningom ska vi också, om än med viss försiktighet, exponera oss för ökade doser UV-strålning. Positivt med detta energiflöde är att det inombords bildar D-vitaminer som i sin tur ökar vårt upptag av kalcium. För oss 55-plussare är detta ju en finfin broms mot tilltagande benskörhet.
LÄS MER: “Halv sju” – en enkel och mycket effektiv bantningsmetod
Tyvärr är det inte så enkelt att det bara går att stapla dessa positiva markörer till ett enda glädjerus. Vardagen innebär ändå för de flesta att det finns saker som stjäl energi och som tynger. Allt från mer eller mindre allvarliga funderingar till oroskänslor till bekymmer till… Det kan gälla ekonomi, relationer eller arbetsliv. Läst eller hört, någon gång uppfattade jag uttrycket “i varje hem finns en svart skål”. Där skulle då finnas samlat det som tynger vår tillvaro.
Men jag minns också ett föredrag någon gång på nittiotalet där studier av den tidens tilltagande psykosociala ohälsa beskrevs. Forskning visade då att runt 95% av våra negativa tankar är ett slags “värsta scenarier” och inte alls befogade eller relevanta för livssituationen. Därför tror jag att det är av mycket stort värde att försöka hitta fler egna moment av vardagslycka om än att det sker i det lilla. Vi får ge oss ut på tankesafari i fantasiland och leta efter sånt som lyser upp de mörka nejderna. Det spelar ingen roll hur fåniga saker det än kan handla om.
LÄS MER: Bockbrännarna bör straffas rejält
Själv ser jag en härlig period framför mig nu när semlorna kommit och jag noterar med glädje att påsken är ganska sen i år. Annat var det i fjol då säsongen blev rumphuggen med påsk redan i mars. Och jag går gärna några steg extra för att få tag på semlan med perfekt antal kardemummamolekyler och den rätta touchen av bittermandel i massan. Det här är vetenskap! Ljuvligt är det nybryggda tiokaffet med semlan och morgontidningen ännu så färsk att tummen trycksvärtas en aning. Då jag gärna överdoserar med 3-4 semlor varje vecka hör jag nog hemma i missbrukarledet och jag hyser både respekt och avund för de fundamentalister som avvaktar till fettisdagen med att lyfta på hatten ovan mandelmassan.
För våra barn och barnbarn brukar den första tiden i livet mätas också i halvår. Sålunda har jag ett barnbarn som snart fyller tre och ett halvt. Men varför ska man stanna där? En gång för mycket länge sedan kom jag en dag på att jag fyllde sju och ett halvt. Det kunde jag vända till min fördel och av föräldrarna få det knallkorksgevär jag drömde om. Jag minns episoden och därför har det fått fortsätta. Nu en tisdag i februari ska jag fira lite att jag fyller sjuttioett och ett halvt. Barnbarnen blir hedersgäster och veckodagen antyder ju vad som bland annat kommer på menyn. När jag ser mig om i världen efter andra “halvårsjubilarer” samma datum sticker ett namn ut: Usain Bolt. Tänk om man kunde nå honom med ett grattis och tänk om det kom ett “I wish you the same” från Jamaica eller annorstädes.
FLER NYHETER: Mer för dig med livserfarenhet
Senaste nytt
Tänk inte mer på bokföringen (än du behöver)
Med Fortnox är bokföringen uppdaterad i realtid, så att du alltid kan lita på siffrorna.
Rekommendationer om RS-virus – detta bör du veta
Folkhälsomyndigheten har publicerat rekommendationer om vaccination mot RS-virus till vissa grupper för att skydda mot allvarlig sjukdom. Här får du veta mer om deras råd.