De dödas högtid har blivit för kommersiell

”Halloween – en guldgruva för handeln” löd rubriken i DN redan för två år sedan. Omsättningen har inte minskat sedan dess. Dräkterna och maskerna blir alltmer fantasifulla och påkostade, det snaskas för fullt och miljarderna rullar in.

Amerikanska Halloween och irländska Samhain har sedan många år tillbaka smält samman med katolska Allhelgonahelgen. Få av oss har väl några problem med detta. Traditioner är kulturella i den meningen att de är skapade av människor och därför förändras med tiden.

      LÄS MER: Som vuxen vill jag slippa fira en importerad amerikansk helg 

Pumporna har till exempel koppling till de skördefester som firas i slutet av oktober, godistiggandet fanns i England redan på 1800-talet och tron på att de döda kunde ta mänsklig gestalt den sista dagen i oktober har sekellånga rötter.

Men även en glad kapitalist som jag tycker att kommersen har blivit för dominerande. Detta är ju de dödas högtid, eller ”fest” som min peruanska väninna Margaret brukar säga. Fiesta de los Muertos.

Som barn fick jag följa med mina släktingar till gravarna och tända ljus. Farmor grät en skvätt över farfar som dog alldeles för tidigt. Det var högtidligt, vackert och stämningsfullt, med alla ljusen som fladdrade i höstmörkret. Alla talade med låga röster.

      LÄS MER: Jag hade aldrig trott att jag skulle sakna ceremonin över döden

Men någon feststämning var det knappast. Inte som hos Margaret i Lima. Visserligen klädde sig alla i svart och gick i kyrkan, men någon sorgens dag var inte Allahelgona.

– Vi arrangerade festmåltider, berättar hon, dignande bord med sådant som de döda tyckte om att äta och dricka. Mycket blommor, musik, och små godis-skelett tillverkade i marsipan.

I hemmen byggdes också små ”altare” med föremål som minde om de döda och som skulle få dem att känna sig ihågkomna och välkomna till festen. Farfars pipa, fasters solfjäder, ett barns leksakståg.

Allra bäst tycker jag egentligen om Margarets beskrivning av måltiderna på kyrkogården. Mer vanligt i Mexiko än i Peru, men jag gillar tanken att på plats skåla med dem som betytt mycket för oss och duka upp med godsaker.

Påvens besök i Sverige och närmandet mellan lutheraner och katoliker kan förhoppningsvis återge oss fler av de mysterier och ceremonier som försvunnit under tidens gång. Jag hoppas på återinförandet av bikten – och nästa gång som vi tänder ljus på våra far- och morföräldrars gravar ska jag också ta med varm glögg i termos och hålla tal till dem. ”Skål i himmelen!”

Fotnot: Alla helgons dag är en rörlig helgdag som firas den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. 2016 infaller alla helgons dag lördag 5 november. Alla själars dag firas dagen efter alla helgons dag, på söndagen, då vi minns och hedrar våra döda närstående.