De jordnära klimatråden får vi lov att sköta själva

Kommer de ditresta experterna och politikerna att lyckas? Kommer de att kunna enas om någonting över huvud taget, mer än att enighet behövs och att det, faktiskt, är bråttom? USA:s president Barack Obama, som alltid välformulerad, konstaterar att vi som är vuxna i dag, vi representerar den första generationen som märker hur klimatet förändras – och vi är den sista som kan göra någonting åt det.

      LÄS MER: Klimathotet samlar världen i Paris

Vad gör vi då åt saken, i vår vardag, i köket, på jobbet, i trafiken, i skolan?

Jovisst, vi sopsorterar (kvinnor 50+ är bäst på det i Sverige, det är statistiskt säkerställt!), vi försöker äta upp matresterna i stället för att slänga dem, vi minns talet om det papperslösa kontoret och printar på papprets båda sidor i stället för bara den ena …

Vi försöker plastbanta i skåpen och använda trä och bambu i stället, fast vi ju redan har de där plastprylarna. De modigaste trafikanterna tar allt oftare cykeln och ger sig dödsföraktande ut bland bilarna. Det kan gå. Vi mindre djärva tar bussen. Bör välja tåg i stället för flyg om det går. 

I skolan pågår undervisning ända från Skogsmulle-nivå och uppåt om hur man ska vara rädd om det som växer och lever i naturen. Ändå ser man hur de allt färre rökarna ”tappar” sina fimpar och hur folk låter annat skräp falla till den mark de för tillfället står på. Det finns alltså saker att göra även i det lilla formatet, sådant som ligger oceaner bort från Vita Huset i Washington DC. Ambitionerna finns där, ändå.

Men så kommer vi in i december. Det mörknar där ute. Vi tänder ljus inne. Vi sätter belysning i träd på tomten, vi kantar verandor och balkonger med ljusslingor, vi frossar i adventsstjärnor och elstakar – och vi älskar det.

      LÄS MER: “Som vuxen vill jag slippa fira en importerad amerikansk helg”

Faktum är att det också i Sverige finns hela hus som står och blinkar, efter amerikanska förebilder. Den som en gång besökt Christmas Street i North Miami i Florida glömmer det inte. Där pågår arbetet med ljusdekorationerna året om, kosta vad det kosta vill, och det mynnar ut i en tävling: vem har mest, bäst och djärvast belysning på tomten? Besökarna vallfärdar dit hela julmånaden.

Tack och lov är vår ljusdyrkan i december inte fullständigt förkastlig ur miljösynpunkt. Eller, för att vara noggrann, inte lika förkastlig som förr. Även om elförbrukningen ändå går upp. Det har hänt saker med våra glödlampor. LED är tre bokstäver som betyder mindre energiåtgång, det kan betyda en minskning med så mycket som 90 procent. Så det gäller att byta lampor, slänga gamla ljusslingor (på därför avsett ställe!) för att glädjas åt juleljusen med bättre samvete. Att inte ha tänt dygnet runt är en självklarhet.

      LÄS MER: Många vet inte var elen kommer ifrån

Tillbaka i köket bör vi tina den djupfrysta julmaten i kylskåpet, för då utnyttjas smältningen till att hålla ner temperaturen kring de andra kylvarorna. Ett annat förslag är att sänka termostaten innan släkten som bjudits på helgkalas väller in – deras 37-gradiga kroppar i kombination med många levande ljus höjer per automatik inomhustemperaturen snabbt.

Inget av dessa jordnära råd kommer att diskuteras i Paris. Det återstår för oss vanliga medborgare att ta tag i detaljerna, prata med barnen, ständigt påminna både omgivningen och oss själva om att miljön behöver vår omtanke.

Nu vore det intressant att veta hur många av delegaterna på klimatkonferensen som lever som de förhoppningsvis lär. Med avstängd värme på hotellrummet, iklädd flanellpyjamas? 

      FLER NYHETER: Mer för dig med livserfarenhet