News55

Den digitala döden

Oslo 20190227.
Aina Bergvall
Aina Bergvall
Uppdaterad: 13 feb. 2020Publicerad: 13 feb. 2020

Nisse föddes en dag i början av februari för ganska många år sedan. Sådant har Facebook koll på, ”vänner” blir påminda. Alltså skickade jag glatt en grattishälsning till honom, en trevlig man som jag lärt känna i jobbet. När jag tryckte på ”enter” på datorn hade redan över femtio personer önskat honom en fin födelsedag.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Men vi hade missat en detalj. En viktig detalj. Nisse avled i slutet av förra året. Ok, ganska nyligen ändå, kanske inte så konstigt att det inte märkts, kan man ju tänka. Fast en annan gammal kollega dyker fortfarande upp på sin födelsedag, trots att hon varit död i snart sju år.

När vi nu som ett av världens mest uppkopplade folk dagligen snurrar runt på nätet i alla olika former av sociala medier finns naturligtvis också döden med på ett hörn. Ändå uppfattas den ofta som ett opassande samtalsämne i det moderna samhället. Men vi möter den likväl online. Människor väljer att blogga eller podda om hur de diagnosticerats med en sjukdom som aldrig går att bota. Man lägger upp minnessidor för en avliden på nätet. Via Facebook och Instagram kan omvärlden visa sitt deltagande, människor som inte alls känner varandra visar sig dela samma sorg. Efterlevande kan vittna om att sympatin som väller in på nätet blir en livlina, något som hjälper och stöttar framåt.   Moderna medier blir helt enkelt livsviktiga för dem som är kvar. Begravningsblommor och minnesgåvor administreras förstås också hemma vid laptoppen.

”Kyrkogårdar” på nätet började dyka upp på 90-talet. Så praktiskt! De går att besöka när som helst, finns ju tillgängliga i mobilen, varje sekund på dygnet! Dessutom kan den digitala minnesplatsen få ett evigt liv. ”Om den skulle bli nedstängd skulle det kännas som om hon dog på nytt” säger en anhörig som intervjuats av medieforskaren Amanda Lagerkvist vid Uppsala universitet. Hon har just slutfört ett projekt om hanteringen av döden online.

När en människa dödförklarats idag träder Skatteverket in och meddelar myndigheter, banker och försäkringsbolag. Det sker snabbt och effektivt.

Men digitalt inträder inte döden med någon som helst automatik. Min vän Nisse är bara en av över 35 miljoner personer (av totalt två miljarder användare) – i Sverige kan siffran ligga runt 35 000 enligt Lagerkvist – som finns kvar med ett FB-konto trots att de inte längre lever. Och det är ett antal som naturligtvis oavbrutet ökar.

Det är mycket som ska klaras av när ett dödsfall inträffar. Och det är inte enkelt att som privatperson gå in och ta tag i allt det praktiska, men det finns ett behov av avslut också på nätet. Fast nu finns hjälp att få. För ett par tusenlappar kan man anlita proffs som har upparbetade kanaler och vet hur man effektivt sätter punkt också digitalt.

Det handlar förvisso inte bara om teknik, problemet har förstås också etiska dimensioner som måste hanteras med eftertanke.

Vi som gratulerade Nisse på en födelsedag han aldrig fick uppleva får väl trösta oss med att han säkerligen skulle ha uppskattat det – om han varit i livet.

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Spela klippet

Fastigheter famlar i mörkret – men de här fonderna lyser desto starkare

Fonder kräver viss eftertänksamhet och kan framstå som kniviga att sätta sig in. Så är det inte. Står stjärnorna rätt kan de tvärtom vara en god investering som ger fin avkastning. Här är fonderna som just nu glänser lite mer än andra. Den ständiga frågan med fonder kan väl egentligen appliceras på livet i stort: […]