Frihet är inte att knarka

Vi vet att allt fler unga idag testar och blandar droger på ett sätt som inte förekom när narkotikan debuterade i Sverige. Den traditionella kopplingen mellan sociala problem och droger är heller inte tydlig. Sedan många år använder elever från socialt stabila områden narkotika i högre grad än elever från andra områden.

      LÄS MER: FN – “Svensk narkotikapolitik usel”

Nu pågår kampanjer i flera länder att legalisera narkotika, framför allt cannabis. Skälet är inte i första hand omsorg om missbrukarna, utan att komma åt de kriminella nätverk som frodas i vår tids kanske mest lönsamma business.

Så, ska vi då kapitulera och tro att de kriminella nätverken då snällt fogar in sig i de hederliga systemen och i stället börjar producera tomater, byggnadsvirke eller bränslesnåla fordon? Knappast. De finner snart någon ny rejält lukrativ nisch, kopplad till mänsklig svaghet, och så är allt igång igen.

Andra argument som används för att legalisera till exempel cannabis är de medicinska. Det är sant att cannabis använts som medicin långt före vår tideräkning; som smärtstillande medel, mot reumatism och faktiskt också mot kikhosta. Men biverkningar som ångest och depression har ofta varit större än de positiva effekterna och det var skälet till att Sverige redan på 1950-talet avskaffade cannabis i läkemedel. Att man känner sig bättre när man röker cannabis, innebär inte att man blir bättre.

Nyligen kom också forskning från universitetet i Aarhus som visar att dagens cannabis, som ofta odlas inomhus, är betydligt starkare än den drog som fanns på marknaden för bara några år sedan.

      LÄS MER: Cannabis starkare än någonsin

Cannabis må kallas lätt drog men den är ingalunda ofarlig. I själva verket stannar spår av cannabis kvar i kroppen betydligt längre än till och med heroin. Men än värre är att psyket förändras; den aktive cannabisrökaren blir seg, slö och passiv. Hjärnans funktioner för tankar, minne och språk förändras också.  Man blir helt enkelt ”dummare”!

Alla som prövar cannabis blir självfallet inte narkomaner. Men med en tillåtande attityd kommer ändock fler att pröva. Att drogen är förbjuden innebär ändå någon form av spärr.

      LÄS MER: Starkt stöd för narkotikaförbudet

Narkotikamissbruket kostar enorma summor; i behandling, kriminalvård, rättsväsende, försäkringskostnader, förtidspensioner… Då har vi ändå inte räknat in det mänskliga lidandet för narkomanerna själva och deras anhöriga. Och med en liberalisering får vi sannolikt ännu fler narkomaner.

Parallellt pågår en annan debatt, andelen narkomaner som dör av sitt missbruk, ökar i Sverige och för detta har vi kritiserats av bland annat internationella organisationer. Men enligt Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle är skälet till detta att narkomaner numer oftare får ”laglig narkotika”, det vill säga läkemedel som ska ersätta heroin. Dubbelt så många dör nu av ersättningsmedlen – som på marknaden kommit att bli en gatudrog bland flera andra – än av heroinet!

      LÄS MER: “Lönlöst att landstingen inför sprutbyten”

Frihet att knarka leder förr eller senare till ofrihet, både för den som knarkar och för människorna i hans eller hennes omgivning.