News55
Detta är en sponsrad artikel

Somliga går med trasiga jeans – säg, vad beror det på?

Lena Adelsohn Liljeroth
Lena Adelsohn Liljeroth
Uppdaterad: 11 apr. 2016Publicerad: 11 apr. 2016

Svenskt mode är en storindustri, den omsätter i år runt 240 miljarder (!) kronor, varav mer än hälften är export. Det är klart mer än vår omhuldade stål- eller bilindustri. 

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Mode är på allvar – och mode är roligt.

      LÄS MER: Svenskar på modet i New York

Det påstås att svenskar är individualister som inte känner sig hemma i kollektiva sammanhang, vi går vår egen väg. Jag tvivlar starkt på detta. Tatueringsvågen är ett exempel, modet med trasiga jeans ett annat. Plötsligt ska ALLA ha det.

I Stockholm och på andra håll ser jag nu hur även exklusiva butiker skyltar med trasiga jeans, hur modemagasin har annonser och inne-reportage om trasiga jeans till fyrsiffriga belopp!

Jag ser hur kvinnor på väg till jobbet eller krogen (för all del även män) kombinerar sina köpta trasiga jeans med sidenblusar, kavajer, sandaletter, pärlörhängen och dyrbara märkesväskor.

De flesta av oss kan ha svårt för att kasta vissa älskade plagg, trots att lång användning och många tvättar gjort att sömmar släppt och hål blivit svårlagade. Men att KÖPA trasiga kläder? Jag förstår ingenting.

      LÄS MER: Per Holknekt lämnar modeindustrin

Vår familj har haft förmånen att få resa mycket, även i mindre utvecklade länder, och fascinerats av hur det även ur de enklaste och uslaste av bostäder kommer renskrubbade barn i skoluniformer och med välfyllda skolväskor på ryggen. I Dominikanska republiken, Tanzania, Botswana, Kenya, Malaysia, Indonesien, Sri Lanka … Överallt syns dessa barn stolta vandra iväg till skolan.

ANNONS

Hur klarar deras föräldrar av detta? Inget varmvatten i kranen, än mindre några tvättmaskiner. Att ha sina kläder i ordning och skorna borstade är på många håll ett tecken på egen stolthet och ambitioner.

De skulle ALDRIG släppa iväg sina barn till skolan i trasiga jeans.

      LÄS MER: Cay Bond – “Därför smärtar det att läsa modebloggare”

Jag ringer upp Ingrid Giertz-Mårtenson, tidigare vd för Svenska Moderådet och en av våra främsta kunskapare på området, för att få en förklaring till detta märkliga mode:

– Jag kan se den historiska bakgrunden, men inte den moraliska. Sannolikt var det någon som redan på 1970-talet såg en arbetare med slitna byxor, tyckte att det såg häftigt ut och beslöt sig för att kopiera det. Mode är oförklarligt, ja, men inte oförsvarligt.

Skulle du bära sådana byxor?

– Nej, aldrig, skrattar Ingrid, jag förstår det inte heller.

Visst hade mina föräldrar synpunkter när jag i tonåren ibland gick till skolan i kläder som de av olika skäl tyckte var mindre passande. Det kunde bli rejäla diskussioner och smäll i dörrar från min sida. Att revoltera och testa gränser är sunt för barn och unga. Säkerligen också för vuxna.

ANNONS

Nej, det är en sak att man inte vill slänga sina kläder, ens när de knappt håller ihop.

      LÄS MER: “Sluta missbruka ordet trend!”

Men en annan sak att köpa kläder som sytts av fattiga människor i låglöneländer – människor som sannolikt arbetar hårt för att kunna klä sina barn och sig själva i hela och rena plagg – och sedan medvetet skära sönder dessa kläder.

Jag hoppas att textilarbetarna, som sliter långa dagspass till låga löner, aldrig någonsin får se vad som händer med en del av de plagg som lämnar deras händer, när de når konsumenter i den rika världen.

Visst, kanske borde man skratta åt eländet istället för att bli förbannad. Det skulle i alla fall jag må bäst av själv. Jag vet, för mina synpunkter lär inte få en enda person att avstå från att köpa nya jeans med hål på knän och lår för 1 800 kronor.

      FLER NYHETER: Mer för dig med livserfarenhet

ANNONS
Spela klippet

Fastigheter famlar i mörkret – men de här fonderna lyser desto starkare

Fonder kräver viss eftertänksamhet och kan framstå som kniviga att sätta sig in. Så är det inte. Står stjärnorna rätt kan de tvärtom vara en god investering som ger fin avkastning. Här är fonderna som just nu glänser lite mer än andra. Den ständiga frågan med fonder kan väl egentligen appliceras på livet i stort: […]