Vad är det för fel på karlar i trafiken?

      LÄS MER: Jag gick i min pappas fotspår på Mallorca

Varifrån kommer de och varför beter de sig så ohyfsat? Nästan alla är dessutom män. Kanske vill de i själva verket leva som enslingar på stäppen och slippa trängas med andra bilister, barnvagnar, rollatorer och vanliga gatuflanörer. Så funderar jag allt oftare på min väg genom staden.

Magdalena Ribbing hade en självklar roll som etisk vägvisare i vardagen och jag förundras över de debattörer (de är inte få) som avfärdar etikettråd som klassmarkörer, när det i själva verket är tvärtom. Gemensamma koder för vänligt och respektfullt bemötande borde välkomnas av alla. Jag önskar att fru Ribbing på sin tid också hade fått en stund i radio och TV varje morgon för att uppmana – och uppmuntra – oss trafikanter att bete oss vänligt och respektfullt mot varandra. Vanligt hederligt trafikvett. Vem tar upp hennes fallna mantel?

Länge inbillade jag mig att den här bristen på hyfs var ett storstadsfenomen, förbehållet stressade arbetande människor med små tidsmarginaler. JAG är viktig och JAG ska fram, oavsett om JAG kör, cyklar eller går. Klart att trängseln på vägar och gator bidrar till hetsen. Det räcker att besöka en mindre stad än Stockholm, Göteborg och Malmö för att notera att tempot är lugnare – och trafiken glesare. Men intressant nog verkar ilskan i trafiken vara ett generellt och växande fenomen. SVT Nyheter i Småland rapporterade under en hel vecka i fjol om bristande trafikvett och överrumplades av engagemanget, inte bara lokalt utan i hela landet. Tidskriften Teknikens Värld refererade nyligen en Sifo-undersökning som visade att 75 procent av bilägarna tyckte att stressen ökat i trafiken de senaste tio åren. Ungefär lika många hade utsatts av ilska från medtrafikanter. Det visas helt enkelt mindre hänsyn än förr. Kanske i fler miljöer än bara trafiken.

      LÄS MER: När är man för gammal för scenen?

Det verkar också som att valet av bilmärke ger en antydan om vem som har kort stubin. På nätet finner jag en brittisk undersökning, kopplad till olika försäkringsbolag, som hävdar att BMW-förarna toppar vägbusligan… Sannolikt finns samma fenomen hos vissa cyklister med specialtrimmade statusfyllda tvåhjulingar. De med högt styre, barnsadel och cykelkorg (alltså sådana som jag) klassas sällan som fartdårar.

Aggressivitet är farligt, rentav en av dödssynderna, därför att den lätt föder mer aggressivitet. Så vadska man då göra när  ilskan över andras adrenalinhalter smittar av sig på den egna? Trafikpsykologerna vet råd. Försök att inte ta andras ilska personligt, det handlar ju egentligen inte om dig, andas djupt, försök le – och släpp fram den vilt gestikulerande mannen med en vänlig nick. Då blir du segraren!

Och visst var det en tankeväckande nyhet att 75-åringar är minst inblandade i bilolyckor? Liksom att män kör mest – men kvinnor kör säkrast!