Nästan all privatekonomisk rådgivning i Sverige kretsar kring ett enda ord – spara. Buffertar, sparkonton och långsiktighet dominerar råden. Men betydligt mer sällan diskuteras den fas i livet då sparandet faktiskt ska användas. För många pensionärer verkar steget från ”spara” till ”leva” vara oväntat svårt.
När sparandet blir ett fängelse – vågar pensionärer unna sig?


Mest läst i kategorin
”Snart måste jag ta av sparpengarna”, är ett vanligt uttryck – som om det vore ett misslyckande snarare än själva målet med årtionden av försiktighet.
Många har vuxit upp med en stark sparnorm. Det finns exempel på personer som levt extremt återhållsamt hela livet, avstått resor och nöjen, för att i slutändan lämna efter sig betydande summor till sina barn. Pengar som hade kunnat bidra till livskvalitet medan tiden fortfarande fanns.
Filosofin “Die With Zero”
News55 har tidigare skrivit om boken Die With Zero.
Det är filosofi kring privatekonomi som uppmuntrar folk att inte hamstra pengar hela livet för att dö med en stor förmögenhet, utan att använda sina pengar för att maximera upplevelser och livskvalitet medan man fortfarande lever.
Istället för att fokusera på att lämna efter sig så mycket pengar som möjligt, menar författaren Bill Perkins att man bör planera sitt ekonomiska liv så att man spenderar sina resurser på upplevelser och saker som ger mening vid rätt tid i livet, så att man ”dör med noll” pengar men med maximalt antal minnen och upplevelser.

Det handlar inte om att vara fattig när man dör, utan om att prioritera användningen av sina pengar under livet – inte efter det.
När sparandet blir ett fängelse
Att många svenskar behöver spara mer är odiskutabelt. Finansinspektionen har visat att varannan svensk saknar 10 000 kronor i buffert, och skulder hos Kronofogden kan börja med små vardagsutgifter. För dessa grupper är sparråd nödvändiga och ibland avgörande.
Samtidigt finns det pensionärer med stabil ekonomi. Boenden som köpts förmånligt, renoverats och säkrats mot framtida kostnader, bundna räntor och kloka investeringar. Trots detta fortsätter bankerna att föreslå nya sparprodukter och ytterligare sparande.
Råden är generella. Alla får dem. Och det faktum att bankerna tjänar pengar på sparprodukter är sannolikt ingen oviktig detalj.
Ekonomireportern Alexander Piauger skriver i Göteborgs-Posten.
“En vanlig uppfattning bland ekonomigurus är att sparande handlar om att få in en vana. Till exempel att man inte ska spara det som blir kvar i slutet av varje månad, utan i stället inleda månaden med att dra sitt sparande från lönen. Kanske också skapa vanan att jämföra priser – eller vanan att inte köpa saker på impuls. Men om det finns en enda sak som är svårare än att medvetet skapa en vana, så är det väl att efter många, många år ändra på den?”
Den som under decennier tränat upp vanor kring försiktighet, prisjämförelser och självdisciplin kan ha svårt att plötsligt göra tvärtom. Att resa spontant. Att unna sig det som inte är strikt nödvändigt.
“Målet med att spara en del av sina pengar är ju inte att sätta bojor på sig själv för sakens skull. Tvärtom ska ju sparandet skapa bättre förutsättningar att njuta av sitt liv. Därför ska slutmålet självklart alltid vara att använda upp pengarna! På ett eller annat sätt”, skriver Alexander Piauger.
Läs mer på News55:
Smarta knepet: Så kan du isolera dina fönster och spara energi
Se upp för lånefällan – tusentals kronor dyrare när avdraget slopas
Så undviker du kvarskatt på pensionen – men du måste agera nu
Pensionen 2026: Fyra ändringar som kan kosta dig tusenlappar

Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.

Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.






