Löneökningarna har på senare år varierat mellan olika sektorer på arbetsmarknaden, inom det privata näringslivet har de varit högre än inom offentlig sektor.
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 09 dec. 2024Publicerad: 09 dec. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
De senaste åren har inte lönerna inom offentlig sektor ökat i samma takt som lönerna i den privata sektorn, det rapporterar Sveriges Radio.
Enligt Petter Hällberg, makroekonom på statliga Medlingsinstitutet har lönerna i privat sektor ökat snabbare från 2020 och framåt, alltså sedan pandemin.
Under cirka åtta år fram till pandemins början var det enligt honom tvärtom. Då ökade lönerna i den offentliga sektorn lite mer än inom den privata sektorn.
Mer och mindre än märket
I den senaste avtalsrörelsen blev normen, alltså överenskommelsen mellan fack och arbetsgivare, det så kallade märket, för löneökningen 3,7 procent i årliga lönepåslag.
I verkligheten har lönerna i den privata sektorn i stället haft en ökningstakt på 4,3 procent per år, medan de offentliganställdas ökning hamnat under märket, med ett snitt på 3,4 procent.
Johan Ingelskog, avtalssekreterare på LO-facket Kommunal tycker att det här är bekymmersamt. Han menar att om Kommunals medlemmar får sämre årliga löneökningar kommer det minska tilltron till hur lönerna sätts.
“Det är klart det är problematiskt för den svenska modellen och om kommunal ska ha legitimitet bland medlemmarna för märkessättningen och lönebildingen i Sverige så kan inte det här fortsätta, så klart”, säger han till Sveriges Radio.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Orsaker
Löneökningar som går utöver det som avtalats brukar kallas för löneglidning och Petter Hällberg säger att orsaken helt enkelt kan vara att vissa sektorer har gått bra.
“Kanske it- och finansbranschen och så där, framför allt, har ju gått starkt de senaste åren”, säger han till Sveriges Radio.
Johan Ingelskog betonar att en förklaring till att lönerna hamnar under märket är personalomsättning som gör att lönenivån för kollektivet ändras.
“Men vi är tyvärr inte förvånade, vi ser en tendens att när en medlem slutar eller går i pension så anställer arbetsgivaren en ny medlem till lägre lön”, säger han till Sveriges Radio.
Han tillägger att hela kompetensförsörjningen dessutom bygger på att arbetsgivare i dag anställer vårdbiträden som sedan utbildas till undersköterskor.
När arbetsgivare gör så är det de som jobbar på arbetsplatsen och redan är utbildade som får betala för den kompetensutvecklingen och så tycker inte Johan Ingelskog att vi kan ha det längre.
Mäns högre löner bidrar till kvinnors pension
Män tjänar ofta mer än kvinnor och det gör att kvinnor även får lägre pensioner, men flera miljarder av pensionspengar går från, främst, män till kvinnor.
ANNONS
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
