Dyrt och ineffektivt. Det är priset som arvingarna får betala när den svenska statens insatser inte håller måttet när det gäller dödsbon och boupptäckningar, varnar Tobias Hamfelt som är revisionsledare på Riksrevisionen för E55. Det är han som ska lösa statens stora arvstvist.
Bilbo Göransson
Uppdaterad: 27 feb. 2025Publicerad: 27 feb. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
“Statens insatser bistår inte i den faktiska hanteringen av dödsboet, men behöver vara effektiva och tillräckliga för att förhindra att negativa konsekvenser uppstår för dödsboet”, säger Tobias Hamfelt, revisionsledare och projektledare för granskningen av statens roll i dödsbon.
MISSA INTE: Danska jobbonärer slår rekord
Ska hjälpa till vid arvstvist
De flesta svenskar tvingas nån gång under sitt liv att göra en boupptäckning och upprätta ett dödsbo för någon som gått bort i deras närhet. Men staten är sällan en aktör.
Det är endast när det inte finns någon närstående arvinge eller om någon arvinge begär att staten ska vara med som det är aktuellt. Men det kan vara både ineffektivt, långsamt och dyrt för alla inblandade ärvande parter.
Kritiken som Riksrevisionen riktat mot staten i den här sortens ärenden har E55 skrivit om tidigare.
“Statens insatser på området handlar om att Skatteverket ska registrera bouppteckningen, tingsrätten förordna om boutrednings- eller skiftesman om så begärs, Kammarkollegiet ska utse en god man att förvalta dödsboet om Allmänna arvsfonden är arvinge och regeringen har ansvar för att säkerställa att regelverket är tillräckligt”, säger Hamfelt till E55.
Men staten har uppvisat brister på området vid ett flertal tillfällen, vilket gjort att Riksrevisionen nu utreder vad som kan göras.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
“Orimligt utdragen arvstvist”
“Brister i statens insatser kan leda till att hanteringen av dödsboet drar ut orimligt på tiden, och bland annat genererar kostnader för skötsel av fastigheter eller liknande”, berättar Hamfelt.
Dessutom kan det öppna upp för brottsliga handlingar om staten är ineffektiv.
“Brister i statens insatser kan också leda till att någon olämplig får möjlighet att förfoga över dödsboets tillgångar och att de tillgångar som sedan skiftas blir lägre än de annars skulle blivit”, säger Hamfelt.
Det går inte att säga hur dyrt det kan bli för arvingarna. Det beror på de tillgångar som finns i dödsboet.
Det går heller inte att säga hur Riksrevisionen tror att arbetet kan effektiviseras. Det blir offentligt först när myndigheten är färdig med sin utredning, som ska publiceras i oktober 2025.
Läs mer om ekonomi:
ANNONS
Staten brister: Kostsamt för arvingarna – dödsbon ska ses över
Han köper mat för under 100 kronor i månaden
Pension: Ditt orange kuvert – slöseri med tid? Förutom för två saker
Tänker du på att binda din ränta? Se upp, varnar expert
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo Göransson
Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, teve och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
Bilbo Göransson
Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, teve och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS