Nu, 30 år efter att riksdagen beslutade om ett nytt pensionssystem, har låg pension blivit verkligheten för många.
Mest läst i kategorin
När dagens pensionssystem skapades var löftet att det skulle ge 60 procent av slutlönen efter drygt 40 års arbete. så har det dock inte blivit.
Är det dags att byta ut vårt pensionssystem eller går det att fixa det så att pensionerna blir bättre? Den frågan ställer PRO Pensionären.
PRO:s krav
PRO:s ordförande Åsa Lindestam lämnade i april 2023 över krav på höjda pensioner som 65 000 personer med sina namnunderskrifter har ställt sig bakom.
Kravet bestod av två åtgärder: en höjning av pensionsavgiften, den del av lönen som betalas in i systemet, och Införande av en ”gas” som möjliggör en höjning av pensionerna om systemet får överskott.
Även andra pensionärsorganisationer engagerar sig i pensionerna, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna har frågat sina medlemmar om de kan klara sig på sina allmänna pensioner och sju av tio svarade nej.
SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna kräver också en höjd pensionsavgift och regeringen tillsatte i början av 2024 en utredning som ska se över pensionsavgiftens nivå.
Enligt Joel Stade, sakkunnig hos PRO i frågor om pensionärers ekonomi, kom Pensionsgruppen dock redan år 2017 överens om behovet av en översyn av pensionsavgiften.
Senaste nytt
Pensionsgruppen
Pensionsgruppen är en blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen, sedan 2023 ingår alla åtta riksdagspartier i gruppen.
Pensionsgruppen har till uppgift att vårda och utveckla pensionsöverenskommelsen, gruppen ska även samråda om frågor som gäller pensionsreformen och, vid behov, ta initiativ till justeringar i pensionssystemet.
Parallellt med översynen av pensionsavgiften pågår en intern utredning i Regeringskansliet om en “gas” i pensionssystemet som ska kunna förstärka pensionerna i goda tider.
Fungerar som det ska
Stefan Oscarson var sedan pensionsreformen genomfördes i slutet av 90-talet till härom året Pensionsgruppens sekreterare.
Han lämnade Regeringskansliet 2021 och började jobba på Pensionsmyndigheten, nu, vid 71 års ålder, är han tillbaks i sin gamla roll.
Han tycker inte att pensionssystemet har slutat fungera som det ska och därför måste repareras utan menar att det tekniskt fungerar precis som planerat.
“Man får vad man tjänat in, men det förutsätter att man anpassar sitt arbetsliv till det, och det har inte människor gjort, det vill säga man har inte förlängt sitt arbetsliv i takt med att medellivslängden ökat, och då blir pensionerna som andel av slutlönen mindre”, säger han till PRO Pensionären.
Rimligt med höjd avgift?
Stefan Oscarson säger att vi kan få högre pensioner genom att förlänga arbetslivet eller genom att höja avgiften och han efterlyser en lite mer nyanser i frågan om hur mycket det är rimligt att avsätta till pensionen.
Han pekar som exempel på att många, särskilt välavlönade tjänstemän, ofta kan räkna med rätt hög pension när de lämnat sitt jobb, vilket går emot den allmänna bilden av dåliga pensioner.
Därför frågar han sig om det är rimligt att betala en ännu högre pensionsavgift för dem så att de får ännu bättre pensioner.
Respektavståndet
Det är främst politiker till höger som ifrågasätter diskussionerna om brister i pensionssystemet. Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), menar att höjda pensionsavgifter skulle innebära att dagens löntagare måste betala för att stärka pensionen för dagens pensionärer.
Det tycker hon är ett brott mot pensionssystemets princip som bygger på att alla jobbar ihop till sin egen pension.
“Jag tror att det är viktigt att upprätthålla de grundläggande principerna, och där är inte minst respektavståndet väldigt viktigt. Att man vidmakthåller just de delarna och att man stärker arbetslinjen”, säger hon till PRO Pensionären.
Respektavståndet handlar om att det ska löna sig att ha jobbat och att det ska synas i pensionsutbetalningarna.
Den förra regeringen beslutade om att stärka grundskyddet för pensionärer, det har gjort att respektavståndet har minskat och Anna Tenje kallar det för ett mindre genomtänkt beslut.
Mer behöver göras
Anders Ygeman (S), en av partiets två representanter i pensionsgruppen, är mer positiv till att garantipensionen stärktes. Han anser att det var betydelsefullt och att det behövs fler saker som höjer systemets nivå av rättvisa.
Han tycker att höjning av pensionsavgiften och införandet av en gas skulle vara två sådana saker och Anna Tenje kan trots allt se en poäng med stärkt pensionsavgift och en gas.
Bland annat PRO tycker att det inte räcker att förändra det nuvarande pensionssystemet utan att det är dags att börja utreda ett nytt, men Anders Ygeman håller inte med.
Han tycker inte att pensionssystemet har tjänat ut och påtalar att vårt system drar till sig beundrande blickar från andra delar av världen.
Inte heller Anna Tenje tycker att vårt pensionssystem behöver reformeras i grunden, även hon lyfter fram omvärldens blickar, skriver PRO Pensionären.
PRO: Så måste pensionssystemet göras om
Pensionärernas riksorganisation PRO menar att det nuvarande pensionssystemet är underfinansierat och måste göras om.
ANNONS
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra sparkonton med bäst ränta.