Glädje och gråt i Sveriges mästerkock - och vilka duktiga hemmamatlagare!

Detta var alltså beröm.

För i år tycker jag att det verkar som om man tagit till sig av mångas önskemål om lite mer fokus på maten. Det var många stillebenvackra bilder på aptitretande anrättningar.

Ovanligt kul deltagare i första avsnittet också. Killen som serverade nånting med rykande sand, t.ex.; han åkte ut fortare än kvickt, men jag hade gärna sett mer av honom. Och de två asiatiska damerna – mor och dotter – som misslyckades och serverade halvrå fisk respektive nästan helt rått kött, fick en ju nästan att ta till lipen när de skickades ut ur tävlingen av juryn Billing-Mannerström-Aujalay.

Juryn visade mestadels upp sin mysigaste sida och avfärdade också de flesta av de tävlande som inte höll måttet med en viss ömhet. Fast inte alla: “Det här var det värsta jag ätit” fick en av dem höra. Det var väl inte helt nödvändigt?

Trevliga typer var det gott om i startfältet. Kaxiga och ödmjuka om vartannat. Och det är helt otroligt så många duktiga och entusiastiska hemmamatlagare det verkar finnas!

Nytt program redan torsdag kväll. Jag har redan börjat nerräkningen.