Kantarellerna klarade extrema torkan: nytt ställe efter 40 år i samma skog (!)

Efter 40 år i samma skog gick det att hitta ett nytt kantarellställe. Jag trodde inte mina ögon. Mitt i ökentorkan (över den här lilla skogen regnar det nästan aldrig) - och där många trampat runt i decennier: en hel flock av skogens gula guld. Och eftersom fiskhandlarn lockade med nyfångad gös i kväll, blev det smörstekta gösfiléer med brynta kantareller och egen potatis. Avis, någon? Förlåt, det var inte meningen...  

Ulf Elfving

Annons

Annons

016

Potatisarna från vår lilla jordplätt (två kvadratmeter) var små men blanka som biljardkulor. Årets första, faktiskt, vi har väntat och snålat… till nu. Gösen var vit och fin och färsk, en av de bästa fiskarna. Och kantarellerna – herregud, några jätteexemplar av den där fina, tidiga, ljust gula sorten. Var och en som plötsligt stått framför en grupp orörda, lysande kantareller, som bara ropar ”kom och plocka mig” känner igen upphetsningen som griper tag i en.

Hur de vuxit sig duktigt stora, ja över huvud taget överlevt, utan regn är en gåta. Och torra, väldigt torra, var de förstås. Men sånt kompenseras enkelt med massor av grädde och/eller mycket smör!

017

Gös med brynta kantareller och dagsfärsk potatis. Och man får inte glömma salladen…

Ulf Elfving
Kontakta mig
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons