Maffig matshow i mästerkocksfinalen Vad ska man nu göra på onsdagarna?

Onsdagskvällarna har varit heliga. Att följa tävlingen om titeln “Sveriges mästerkock” har varit en fröjd. Massor av härlig mat, kul tävlingsuppgifter, färgstarka deltagare och en lyckad jury – inte så elak som tidigare, charmigt stram och emellanåt riktigt rolig (se ovan om Markus, eller ta Leif Mannerströms snabba kommentar till vinnaren Catarina, när hon sa att hon ville laga något annat än det som Leif brukar göra i sitt yrke: “Så det jag hållit på med i ett helt liv har bara varit skit?”).

Apropå ögon så har nog Catarina König matsveriges mest uttrycksfulla blick. Sånt är viktigt i TV. Man ser att hon brinner för uppgiften. Men hon är också välformulerad, och framförallt förstås en rackare på att laga mat.

I finalen lagade hon hummer, gös och tårta så att man baxnade. Man blir nyfiken på hennes kokbok, som påpassligt redan ligger klar.

En liten invändning mot “Sveriges mästerkock”: kunde man inte ta med färre klipp från intervjustolen (“nu är jag sjukt nervös”, “jag måste fokusera”, “mitt hjärta brister snart”, “å, vad jag är taggad”, “shit vad gärna jag vill vinna” och en massa såna tröttsamma tomheter) och i stället visa lite mer av själva matlagningen?

Den som klagar på att det är för mycket mat i TV håller jag inte med alls. Jag skulle gärna se matprogram flera gånger om dan. (Den som hellre tittar på mord, våld, intriger och hjärndöda såpor har nog tillräckligt mycket att välja på ändå.)

Satt och funderade på vad man ska göra på onsdagskvällarna nu när mästerkockstävlingen är över. Men upptäckte att det nog kan bli lika kul redan från nästa vecka. Då börjar “Sveriges yngsta mästerkock” med sjukt charmiga och nästan osannolikt duktiga ungar vid spisen. På trailern för programmet hör man att de döpt Leif Mannerström till gubben.

Jag kan knappt bärga mig.