Så här är det på Sveriges mest omtalade nya krog

Från starten har det varit nästan omöjligt att få bord på Astoria. Men i midsommarhelgen fanns det en lucka.

Vi möttes av en varm och mysig inredning, fick perfekt service och åt utmärkt mat till gängse – dvs. höga – stockholmspriser.

Till drajan (som serveras i ett otypiskt litet, runt cocktailglas) fastnade jag för Stockholms vackraste grönsakstallrik (125:-, räcker gott för två), två ostron Rockefeller (gratinerade med spenat, smör, sake, sjögräs och lagrad ost, utsökta, 40:- styck, hade gärna ätit många fler…) samt en pytteliten tallrik pata negra-bitar med melon och pinjenötter (god men för dyr, 220:-):

Vad roligt det är när man får möta nya ingredienser! Sjögräset till ostronen heter kombu, det hade jag inte hört talas om, och i förrätten ingick korallticka – en lika läcker som sällsynt svamp, som kan växa på gamla ekar, och som är rödlistad i många länder men också kan odlas. Här är den grillad och simmar i en (väl generöst saltad) ankleversås tillsammans med stekt färsklök, körsbär, sniglar och en helt sagolik friterad gödkalvbräss:

70-talets serveringsvagnar har gjort come-back på Astoria. Tournedos flamberas i konjak vid bordet, och caesarsallad med majskyckling blandas framför gästernas ögon:

Själv älskar jag piggvar, och Astorias serveras grillad, på ben, med brynt smör, kapris, betor och kantareller. Ett paradnummer. Eftersom gästen alltid påstås ha rätt valde jag pommes frites till.

Snacks, förrätter och varmrätter lockar mycket mer än desserterna på Astoria, men jag kunde inte låta bli att prova en karamelliserad banan med romrussinglass och fryst, riven anklever (!).

Som på kinakrog. Plus anklevern, då.

Det finns ett pärlband av nya krogar att prova nu när Sverige öppnar upp på allvar. Men Astoria kommer avgjort att bli föremål för ett snart återbesök.