Biovåren blir elände, elände och elände

Ska ni se en rolig och underhållande svensk film på bio så får ni passa på nu. ”En underbar jävla jul” och ”En man som heter Ove” är det gångna årets absolut största svenska filmframgångar. Den förstnämnde med 1,7 miljoner besök och ”Ove” som på knappt en månad lockade en miljon till biograferna. Passa på nu, för den svenska filmens framtid ser inte rolig ut.

På måndag hyllar filmbranschen sig själva och bioåret 2015 med den årliga Guldbagge-galan. Man kan då blicka tillbaka på ett gott år för svensk film och dokumentärer.

Tidigare i veckan presenterades vårens svenska filmpremiärer på Filmhuset i Stockholm. Vad har vi då att se fram emot på bio i vår? Svaret är elände, elände och elände. Sällan har en sådan hoper deppig film samlats på en och samma förmiddag. Sexton filmer och dokumentärer presenterades inför en alltmer håglös samling press och branschfolk.

Barnmisshandel, heroinmissbruk, ensamhet, sinnessjukdom och våld i nära relationer är bara ett axplock av teman i de filmer som presenterades. Samtliga med produktionsstöd från Svenska Filminstitutet.

Bland de talare som inledde visningen fanns Björn Rosengren, ordförande i Film & TV-Producenterna. Han betonade vikten av att göra film för publiken. Inte många av de filmer som vi fick ta del av hade den breda publiken i åtanke när de gjordes.

Svensk film har här uppfunnit en genre, ”Feel bad-movie”.

Hoppas att ”En man som heter Ove” tar storslam i årets Guldbagge-gala. Svensk film behöver positiva förebilder och glada nyheter. Annars överlever vi inte den svenska filmvåren.