God Julskam!

Snön som fallit de senaste dagarna kan till viss del smälta när mildare väder väntas i början av nästa vecka. Arkivbild.

För varje decennium har julefriden naggats i kanten av moraliska pålagor och i dag dignar den under dåligt samvete. I veckans erfarna tankar skriver Leif Schulman om de nya glädjedödarna julskam och klimatångest. 

Leif Schulman

Annons

Annons

Vår inställning till julen har genomgått många faser under årens lopp. Fram till 70-talet var julen en renodlad familjehögtid med dignande julbord och högar av julklappar. Sedan kom alternativ jul, en nyttig påminnelse om att dela med sig och öppna julen för alla i samhället.

Men för varje decennium efter det har julefriden naggats i kanten av moraliska pålagor och i dag dignar den under dåligt samvete.

Julskam och klimatångest är orden för dagen. Vi är i dag ett land befolkat av människor som har de litterära karaktärerna Grinchen och Scrooge, julens sanna glädjedödare, som förebilder.  Deras inställning till julfirandet har även satt sina spår i de julfilmer som numera produceras. 

Bergmans ”Fanny och Alexander” må ha filmhistoriens mest överdådigaste jul, men mynnar ut i barnmisshandel och sadistisk biskop.

”Tomten är far till alla barn” skildrar julkaos i bonusfamiljens tidevarv.  ”En underbar jävla jul” har en titel som väl beskriver innehållet. Senaste tillskottet till eländiga julfilmer är ”Jag kommer hem igen till jul”, som handlar om familjehemligheter som syskonfejd, förestående skilsmässa, alkoholism och övergrepp i barndomen. Och så är en person dödligt sjuk.

TV-sofforna är fyllda av paneler som ger sina bästa tips på hur man ska överleva julhysterin, undvika skilsmässa och bli sams med svärmor. 

TV-reklamen har förstås julkonsumtion som tema. Ett billighetsvaruhus gjorde en reklamfilm som handlade om att handla så billigt så att man kunde lägga upp ett lager av julklappar. En tittare som saknade de ekonomiska möjligheterna att följa varuhusets budskap fick stor uppmärksamhet i pressen. ”Det är ett hån mot oss som inte har råd. Jag har gråtit varje gång jag sett den reklamen.”, rasade hon i pressen som tyckte det var en stor nyhet att sprida vidare.

Sluta shoppa, är rådet alla ger i dessa tider, samtidigt som ”Julhandeln slår alla rekord” är nyheten som basuneras ut varje december. I år förväntas vi sätta sprätt på 80 miljarder i julhandeln.

Numera har ”hållbarhet” förts in som begrepp när det gäller regler för julen. Sajten Aktuell Hållbarhet ger oss riktlinjerna som vi ska hålla oss till för att få en stillsam, spirituell och hållbar högtid: Undvik mat som är rödlistat i WWF:s konsumentguider. Paraffinljus tillverkas av fossila bränslen och bör väljas bort. Bara LED-lampor i julpyntet. Granen ska vara svensk ur lokal skog. ”Det är tanken som räknas” när det gäller julklappar. Julklappspapper ska vara av återvunnet papper och ska återvändas (men ta bort tejpbitar först). Och ska man hälsa på släkten görs detta med tåg och inget annat.

Leif Schulman
Kontakta mig
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons