News55
Detta är en sponsrad artikel

Hur många liter mjölk spolar vi bort med "bäst-före"?

Artikelbild
Sverker Olofsson
Sverker Olofsson
Uppdaterad: 04 apr. 2016Publicerad: 04 apr. 2016

En stor, djup klunk kall mjölk. Just när sväljreflexen passerat den gräns när den inte längre går att stoppa inser du vad som händer. Mjölken är sur! Hemskt! Smaken sitter i hela dagen! Kväljningarna!

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Det har inte hänt ofta, men några gånger. Dom erfarenheterna har  gjort mig till en bokstavstrogen dyrkare av bäst-före-datum. Jag har lätt för att uppfatta mat som ofräsch, jag har aldrig vågat chansa. Till för några år sedan betydde ”bäst-före” inget annat än släng och köp nytt.

      LÄS MER: Människor har inget bäst-före-datum

När klimatdebatten drog igång var det dags att tänka till, och nu när vi inser att klimatet är en ödesfråga undrar jag om ”bäst-före-märkning” ens är relevant. Jag fick mig en tankeställare i början av året, när jag vikarierade några dagar på SVT:s Studio Plus. Vi gjorde ett experiment där folk på stan i en blindtest fick smaka mjölk som passerat ”bäst-före” med nio dagar (!) och jämföra den med mjölk som hade några dagar kvar till ”bäst-före”.

Det gick inte att upptäcka någon skillnad. I båda fallen var smaken perfekt. Jag kunde inte heller skilja de två mjölkkopparna från varandra. Vi noterade också att när vi berättade att en av kopparna innehöll ”gammal” mjölk tyckte en del försökspersoner att det var obehagligt.

      LÄS MER: Ny märkning för mjölk

På  Livsmedelsverkets hemsida kan man läsa följande: ”Det är alltid den som ansvarar för livsmedlet – oftast tillverkaren eller den som förpackar livsmedlet – som avgör vilken hållbarhet livsmedlet förväntas ha”. Regelsystemet är minst sagt luddigt, om man ens kan kalla det ett regelsystem. Jag vet inte hur kontrollen ser ut, eller om det bara är tillverkaren som efter eget gottfinnande sätter datum.

Nu är det mjölken som får på tafsen. Kollar du i ditt skafferi ser du att det mesta är ”bäst-före-märkt”: pasta, russin, mandlar, våffelmix, ris, mjöl och så vidare.

Vad säger märkningen egentligen? Den måste ju betyda något för mig? Är mandlarna lite sämre när gränsen är passerad? Hur påverkas bullarna av mjöl som gått över med två veckor? Lita på doften brukar man säga, men hur luktar gammalt mjöl? Kan man använda utgången våffelmix? Vad gör man med äggen?

ANNONS

      LÄS MER: Hur ska vi klara oss om det verkligen blir kris?

Vad ligger i begreppet ”bäst-före”? Vad säger det om maten vi äter?

Vi vet att det finns en tydlig koppling mellan mat och klimat. Vi vet också att transporterna är en av de stora klimatbovarna. I det läget måste vi väl ställa oss frågan: Är det rimligt att mjölk som passerat ”Bäst-före” med nio dagar fortfarande upplevs som helt perfekt. ”Bäst-före” hade ju kunnat sättas fem dagar senare eller kanske tio.

Om vi fortsätter med mjölken. Hur många liter spolas bort i onödan? Hur många kilon transporteras på lastbil utan nytta? Hur många komplicerade förpackningar används aldrig, men tar resurser?

      FLER NYHETER: Mer för dig med livserfarenhet

 

ANNONS