Musiken når våra innersta skrymslen

Det borde ha varit mer folk i vänthallen. Det brukar vara så när nätterna är kyliga och många inte har någonstans att ta vägen. Men därinne var nästan tomt. Ur högtalarna strömmade, till behaglig volym, Antonio Vivaldis ”Hösten”. Morgonen var tidig, klockan hade bara hunnit bli sex . På en bänk låg en äldre sliten man och sov. Men i övrigt, tomt. Berodde det på musiken?