Varför har äldres kunskaper så negativt värde?

”Mja, vi hade tänkt oss någon yngre…” ”Kunskap är alltid lätt att bära”, löd ett av många ordspråk som serverades under uppväxten.

Lena Adelsohn Liljeroth

Annons

Annons

På den tiden inhämtades kunskap i allmänhet från böcker eller äldre generationers berättelser. Ordspråket äger fortfarande sin giltighet, men i övrigt verkar allt vara upp och ned. Äldre människors kunskaper har ett negativt värde; mossigt, urmodigt, insnöat och föråldrat. (Var god välj!)

Måhända är vår tid den första i historien där yngres meriter ofta slår äldres, framför allt när kunskap och färdigheter tas in via digital teknik, dessutom en teknik som hela tiden förnyas.

I mörka stunder inbillar jag mig att det pågår en konspiration, som går ut på att vi 55- plussare ska avskärmas från samhällets inre liv och fösas ut på golf- och boulebanor. För redan i 40-åldern inleds åldersdiskrimineringen, enligt en forskningsrapport från Linnéuniversitetet. ”Mja, vi hade tänkt oss någon yngre….”, hörs personalchefer mumla.

Så var det detta med traditionell kunskap, med böcker. Jag är lycklig nog att ha ett bibliotek. Ett helt rum med hyllor från golv till tak, fyllda med böcker som maken och jag ärvt, själva köpt eller fått av vänner under 40 års äktenskap. Här samlas deckare i fickformat med biografier, memoarer, sagoböcker, lyrik och klassiska verk i vackra läderband. Här skulle jag kunna sitta, bekvämt, under resten av mitt liv och i fantasin färdas fritt i tid och rum.

När vår son flyttade hemifrån besökte vi nyfiket hans nya bostad och jag pekade på en tom vägg. ”Här kan du ha bokhyllorna”. Sonen tittade lite trött på mig och frågade: ”Vad ska jag med bokhyllor till?” ”Pucko”, tänkte jag för mig själv. ”Vad tror du, placera böckerna i förstås”! ”Men mamma, när jag har läst ut en bok så ger jag bort eller slänger den. Jag sätter den inte i en hylla där den står och samlar damm.” (Idag har sonen skrivit sin första bok och jag tror inte han uppskattar om jag slänger eller ger bort hans verk. Men han har fortfarande inga bokhyllor.)

Men vad menar vi egentligen med kunskap? När jag gick i skolan uppskattades inte ifrågasättande av läroböckerna – än mindre av lärarna. Kunskapen fanns, den var satt på pränt och skulle läras in. Bra betyg fick den som hade alla ”rätt”.

Kanske minns jag fel, men inte läste vi i ämnet historia om de fasansfulla vikingarnas härjningar, Gustav Vasas koleriska och grymma styre eller den svenska arméns plundringar och tortyr av både barn och vuxna under 30-åriga kriget. Våra krigare och kungar stod ju alltid på det godas sida.

Historien – och sanningen – skrivs om – och skrivs om. Nya ”fakta” kommer i dagen och våra aktuella kunskaper blir ofta obsoleta. Idag tror väl ingen att jorden är platt. Så, hur ska vi då förhålla oss till allt det vi en gång lärt in och trott på – och allt det nya som utmanar oss? Jo, insikten att farmor hade rätt. Kunskap är lätt att bära och det gäller även irriterande ny kunskap. Så utmana dig själv, men betänk samtidigt att det inte går, som många unga idag tror, att man kan googla sig till bildning.

Annons

Annons

Lena Adelsohn Liljeroth
Kontakta mig
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons