News55

Svensk författare är död

TT Nyheter
TT Nyheter
Uppdaterad: 19 sep. 2022Publicerad: 19 sep. 2022

Författaren, litteraturvetaren och akademiledamoten Kjell Espmark är död. Han beskrivs som "ett föredöme" av Svenska Akademiens ständige sekreterare: – Allt han gjorde utmärktes av en enorm precision och lyhördhet, säger Mats Malm till TT.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Kjell Espmark avled under söndagen. Han blev 92 år gammal. Arkivbild.
Per Wästberg, Kristina Lugn och Kjell Espmark vid Svenska Akademiens årliga högtidssammankomst i Stora börssalen i Börshuset i Stockholm 2017.
Per Wästberg, Kristina Lugn och Kjell Espmark vid Svenska Akademiens årliga högtidssammankomst i Stora börssalen i Börshuset i Stockholm 2017.


Kjell Espmark avled under söndagen, bekräftar hans familj för Dagens Nyheter.

Espmark blev ledamot av Svenska Akademien 1981, där han efterträdde språkforskaren Elias Wessén på stol nummer 16.

Kjell Espmark debuterade som poet 1956 men skulle sedan vidga sitt författarskap till fler genrer.

“En minnesförvaltare”

Han kom under åren med ett stort antal diktsamlingar, romaner, pjäser, essäböcker och vetenskapliga verk.

– Det som kanske är mest slående med vad han gjorde var hans uppdrag med minnet. Hans memoarer fick ju också titeln “Minnena ljuger”. Han var i hög grad en minnesförvaltare. Hans minne bakåt i Akademiens arbete sträckte sig 40 år och dessutom hade han skrivit böcker om hela Nobelprisets historia, säger Akademiens ständige sekreterare Mats Malm till TT.

ANNONS

– Han kunde också förhålla sig till traditioner på ett så skickligt sätt, både vad som var värt att bevara och vad som var värt att förnya.

Mellan åren 1978 och 1995 var Espmark verksam som professor vid Stockholms universitet. Som litteraturvetare var han specialist på den poetiska modernismen och har gett ut böckerna “Att översätta själen” och “Själen i bild” om dess tradition.

ANNONS

Ovärderliga insatser

Svenska Akademien skriver i ett pressmeddelande att Kjell Espmark gjorde “ovärderliga insatser för Akademien under fyra decennier”. Han var bland annat Nobelkommitténs ordförande under åren 1987–2004.

Mats Malm säger att Kjell Espmark betytt otroligt mycket för Akademien. Och att han varit ett föredöme.

– Allt han gjorde utmärktes av en enorm precision och lyhördhet, säger Mats Malm.

– Dessutom var han alltid varm, generös och öppet nyfiken, säger han vidare och uppger att Espmark lämnar efter sig ett väldigt tomrum.

Lämnade i protest

ANNONS

Under våren 2018 valde Espmark tillsammans med Peter Englund och Sara Danius att i protest lämna Svenska Akademien efter skandalerna kring den så kallade kulturprofilens koppling till ledamöter i akademien.

I början av januari kom sedan beskedet från Englund och Espmark att man släppt det krav de tre tidigare ställt – att Horace Engdahls skulle avgå – och att man ”beslutat att på nytt ta del i det inre arbetet” inom akademien.

– Omsorgen om Akademiens återuppbyggnad måste gå före en enskild person, motiverade då bland annat Espmark beslutet för Dagens Nyheter.

Fakta: Kjell Espmark

TT

Föddes den 19 februari 1930 i Strömsund i Jämtland, men flyttade tidigt till Stockholm.

Började studera litteraturhistoria under 1950-talet och blev fil.dr och docent i litteraturhistoria 1964. Under åren 1978–1995 var Kjell Espmark verksam som professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.

1956 debuterade han som poet, med Mordet på Benjamin. Några av hans senare diktsamlingar är Den motsträviga skapelsen (1987), Det andra livet (1998), De levande har inga gravar (2002) samt Vintergata (2007).

ANNONS

Andra verk som kan nämnas är romansviten Glömskans tid och memoarboken Minnena ljuger (2010).

1981 valdes han in i Svenska Akademien, på stol nummer 16.

Kjell Espmark har även suttit som ledamot i Kungliga Dramatiska Teaterns styrelse och var ordförande för Akademiens Nobelkommitté 1987–2004.

Källa: Svenska Akademien, Nationalencyklopedin, DN, SVT.

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
Boende

Villor – fortsatt högst upp på svenskens önskelista

01 dec. 2024
Spela klippet
E55 Studio

Järnmalm och kobolt – råvarorna som börjar rosta

01 dec. 2024
Spela klippet
E55 Studio

Så vände svenska toppmusikern kris till framgång

30 nov. 2024
ANNONS
Spela klippet

Villor – fortsatt högst upp på svenskens önskelista

Villor fortsätter att vara svenskarnas mest eftertraktade bostadsobjekt, enligt Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet. Denna preferens har varit konstant över tid och återspeglar mångas dröm om ett liv i småhus, särskilt för familjer. Trots att villor toppar önskelistan handlar det ofta om idealbilder snarare än genomförbara val. Många svenskar väljer istället lägenheter, främst för att […]