Olas kalvnjure i dijonsås förlät det mesta...

Att sabba frukosten med tobaksrök visade sig – förmodligen – vara ett dramaturgiskt effektivt sätt att chockstarta byggandet av den gamla bilden av Rapace: en hårding som gärna utmanar och inte bryr sig om vad andra tycker. En bild som sen fick nya nyanser vartefter dagen gick.

Redan kalvnjuren förlät massor. Det är ju en rätt som ogillas av väldigt många – men älskas av vissa andra; här har ni en.

Vi svenskar äter nog minst inälvor av nästan alla. Men som Ola Rapace sa i TV:

-I Paris, exempelvis, är det husmanskost på varenda krog.

Det är förstås svårt att ändra attityder, men nog borde vi bli bättre på lever, njure och blodmat. Vikten av att “ta vara på hela djuret” betonas av kockar, nutritionister och miljövänner (vegetarianer undantagna).

Under året ska den här bloggen bidra med några goda recept, t.ex. den läckra och lättlagade kycklinglevermousse med grädde, portvin och konjak, som man ofta gjorde på 60-70-talet. Eller Olas och Tareq Taylors flamberade kalvnjure med dijonsenap. Eller… – ja, häng med framöver och läs själv!