”Stäng inte äldre ute från FHM-enkät”

Det är främst nu vi kan få kunskap om hur covid-19-pandemin har påverkat människors liv och hälsa. Särskilt angeläget är detta vad gäller äldre personer. Det är därför väldigt positivt att Folkhälsomyndigheten (FHM) planerar att under våren genomföra en extra omgång av den så kallade folkhälsoenkäten, där även frågor om hur personer berörs av den pågående pandemin kommer läggas till. Äldre personer över 84 års ålder – de som på flera sätt troligen är allra hårdast drabbade av pandemin och dess åtföljande restriktioner – exkluderas emellertid från att delta i undersökningen som enbart riktar sig till personer i åldern 16–84 år. Det här är ett olyckligt exempel på det som kan kallas systemisk eller strukturell ålders­diskriminering. En form av diskriminering som uppkommer som ett resultat av de praktiker som upprätthålls i våra samhällsinstitutioner, snarare än som ett resultat av enskilda personers bristfälliga bemötande. 

I kontakter med FHM åberopar myndigheten främst att anledningen till att exkludera personer över 84 års ålder är en osäkerhet om det går att samla in data i den aktuella åldersgruppen, att risken är att svarsfrekvensen blir för låg. 

Vi menar att FHM:s oro för låga svarsfrekvenser åtminstone i viss mån är obefogad, att äldre personer över 84 ofta är fullt kapabla att besvara frågor i en enkät trots att de kan dras med multipla sjukdomar och att de i den rådande pandemin antagligen är påtagligt mer motiverade att få ge uttryck för hur den egna hälsan har påverkats.

FHM:s urval av studiepopulation för Folkhälsoenkäten får inte lämnas vid antaganden om att de allra äldsta personerna i samhället inte kan eller kommer att svara.

Vi menar att det är för sent att vänta med att inkludera personer över 84 år till undersökningen 2022. Det är nu som den viktigaste kunskapen om covid-19-pandemins följder kan dokumenteras. Många äldre personer över 84 år är troligen mycket hårt drabbade av den isolering och ensamhet som pandemin har framtvingat. Folkhälsoenkäten kan inte ge oss alla svaren, men åtminstone en del svar om hur den livssituationen har tett sig. 

Utöver värdefulla data skulle en förändring av FHM:s urvalspopulation också bli ett betydelsefullt signalvärde för exempelvis andra myndigheter och samhället i stort om att hela befolkningen – oavsett ålder – är att räkna med.

Fredrik Snellman
fil dr, universitetslektor i socialt arbete, Umeå universitet
Birgitta Olofsson
professor i omvårdnad, Umeå universitet
Clary Krekula
professor i sociologi, Karlstads universitet
Erik Rosendahl
professor i fysioterapi, Umeå universitet
Eva Eriksson
förbundsordförande SPF Seniorerna
Gustaf Bucht
sakkunnig för vård och omsorg, SPF Seniorerna, professor emeritus i geriatrik, Umeå universitet
Håkan Jönson
professor vid Socialhögskolan, Lunds universitet
Ingeborg Nilsson
professor i arbetsterapi, Umeå universitet
Lillemor Lundin-Olsson
seniorprofessor i fysioterapi, Umeå universitet
Stina Johansson
professor emerita i socialt arbete, Umeå universitet
Yngve Gustafson
seniorprofessor i geriatrik, Umeå universitet

Debattartikeln är något kortad. Den finns publicerad i sin helhet här.