Elfvings Matblogg
Hurra för danska hundraårskorven!
Ulf Elfving
Hela denna artikeln är en annons
Annons
Annons
Det finns många sätt att få tarmfloran att fungera bra och på så vis hålla oss friska och starka. Ett sätt är genom att ändra vår livsstil.
– Utan en tarmfloraanalys är det svårt att veta var man ska börja någonstans. Du saknar då dessutom referensvärden som kan vara helt avgörande att utgå ifrån för att se om din förändring gett några mätbara resultat. Är målet att lyckas på lång sikt så vill man ändra på så lite som möjligt och samtidigt uppnå en så stor positiv hälsoeffekt som möjligt. Genom tarmfloraanalysen ser man mer exakt vilka förändringar man kan dra nytta av. Dessutom ökar sannolikheten för att den nya vanan blir ett permanent inslag i vardagen om den inte är så drastisk, säger Villjam Edström, VD, Symbio Me AB.
Genom att göra en tarmfloraanalys kan man mäta tarmfloran och se vilka bakterier som lever där.
– Man får hem ett testkit och med hjälp av en tops tar man ett avföringsprov. Topsen stoppar man i ett provrör som man försluter och skickar tillbaka. Avföringsprovet skickas därefter till ett laboratorium för analys och matchas mot den senaste forskningen för att påvisa avvikelser, både bra och dåliga. Resultatet av tarmfloraanalysen kan du sedan ta del av via app eller på webben.
Symbio Me fokuserar på hur tarmfloran hänger ihop med olika sjukdomar och matchas därför med andra typiska tarmfloror för olika sjukdomar.
– På så vis får man en fingervisning om tarmfloran hjälper eller stjälper en när man försöker bli frisk, säger Villjam Edström.
Dysbios är benämningen på en tarmflora som inte fungerar optimalt och då är det en obalans i tarmens ekosystem. Fungerar inte tarmfloran som den är tänkt försämras tarmväggens tillstånd och då tränger sig små molekyler igenom tarmväggen och tar sig vidare ut i blodomloppet.
– Det som händer nu är att immunförsvaret aktiveras för att oskadliggöra ämnen som inte hör hemma i tarmfloran. När immunförsvaret är konstant aktiverat får man samtidigt en låggradig inflammation. Immunförsvaret fungerar nämligen så att det hellre fäller än friar när det jobbar. Då får man samma symtom som vid en förkylning. Näsan rinner, ögonen kliar, lederna värker och slemhinnorna känns torra. Man känner sig trött ofta och får ont i kroppen.
Har man en tarmflora som fungerar bra så stärks istället tarmväggen och man får då ett tjockt och tätt slemskikt.
– De här små molekylerna som jag pratade om tidigare släpps då inte ut i blodomloppet och det innebär att immunförsvaret heller inte behöver aktiveras. En väl fungerande tarmflora innebär också att man har många bakterier som kan producera antiinflammatoriska kortkedjade fettsyror så som butyrat, propionat och acetat samt serotonin som är en signalsubstans som främjar psykisk hälsa och välmående.
Ju äldre man är desto större risk löper man att få en kronisk låggradig inflammation i kroppen.
– Det finns äldre som knappt känner av en inflammation i kroppen och har levt ett liv som hejdar inflammationen. Yngre får problem eftersom de glömmer bort att ta hand om sig själva på ett bra sätt. Nästan alla kan minska sina problem drastiskt genom att justera kosten och äta bättre mat.
Man ska äta mycket fibrer som finns i fullkornsprodukter så som kli, husk, bär och frukter.
– Man ska äta färre snabba kolhydrater så som socker, mjöl, mjölk och juice. Man ska även se upp för industriellt framställt transfett som oftast förekommer i importerade kakor, kex och chips, avslutar Villjam Edström.