A-
A+

Jan Schermans boktips: När deckarens fiction blir verklighet

Konst, kultur och nöje, LitteraturNews55

Jan Scherman tipsar om en ny bok varannan vecka. I det här avsnittet berättar Jan för oss om ett kusligt kriminaldrama som utspelar sig i Västsverige.

Jan Scherman

Annons

Annons

Att en författare kan röra sig mellan berättelser för vuxna till sagor för barn är inget märkligt. Författaren Peter Gissys resor mellan brutala kvinnomördare och barnböcker om den mysige lilla Millie tillhör dock det ovanliga. Gissy har en imponerande numerär av boktitlar på sin meritlista. De fördelar sig ganska jämt mellan barn och vuxna. Och visst, här finns också barndeckare som en slags brygga mellan ytterligheterna i hans författarskap. 

I den senaste utgivningen, som riktar sig till oss vuxna, önskar jag att historien blev känd i alla åldrar, alltså den faktiska verklighet som boken utgår ifrån. Ämnet är våld mot kvinnor. Ett våld, som ofta gömmer sig i hemmets privata och dolda sfär. Det är ett våld som inte har några gränser vad gäller systematik och brutalitet och som går hela vägen från misshandel, via våldtäkt till mord. 

Peter Gissys nyutkomna kriminalroman – ”En avgörande ledtråd, del 1” – utspelar sig i Göteborg. Gator, platser, stadsdelar och omgivningar är bekanta för de flesta. Det bidrar starkt till att fictionen blir så realistisk. Även Göteborgsvädret skapar igenkänning. Det lackar mot jul, men snön är i bästa fall snöblask. Det är grått och regnigt, och vi befinner långt bortom sommarens ljus, värme och ljumma havsvindar. Det är som en mistlur ljuder olycksbådande och ständigt påminner om temat – våldet mot kvinnor. Här i den påhittade historien går det inte att komma undan detta samhälleliga missförhållande, som däremot i den verkliga verkligheten ofta glöms bort genom att granskande medier och förtroendevalda politiker till stor del agerar opportunistiskt. När det är internationell kvinnodag så kommer bristen på jämställdhet i debattens centrum. Då diskuteras också våldet mot kvinnor, utan att det aktualiserats genom något akut fall av våldtäkt, annan misshandel eller mord. Sedan återstår alla de övriga årets dagar.

Peter Gissy är en mästare i konsten att lyfta fram detaljer och personer, som lätt får en att följa den exponerade tråden. Det är så redan från början, då två unga pojkar på skogsvandring hemåt plötsligt upptäcker en svart plastsäck. Det är tioårige Ted som ser säcken först. Sedan hans storebror Glenn. De är helt ensamma, de blir båda skräckslagna när de, efter att ha petat på säcken och gjort ett litet hål i den, upptäcker att det ligger en människa i den. Livlös, död. Glenn vet hur man gör, ringer larmcentralen. Han darrar. Han kräks. De sätter sig och väntar, mitt ute i skogen. Och just här tror jag förstås att de två pojkarna ska råka illa ut. Står mördaren bakom ett träd med en yxa i handen? Glenn hade ju sett en sådan film på tv nyligen. Men Peter Gissy viker undan och låter berättelsen ta en annan väg. En helt annan person glider in i handlingen. Det är rättspsykologen Michelle Mohlin.  De två unga pojkarna försvinner ut i periferin. En ny tråd att följa.

Det är Michelle som är huvudpersonen, som i början lämnat polisyrket bakom sig och satsat på en akademisk karriär som rättspsykolog. Hon föreläser på Göteborgs universitet. Bakom sig har hon ett trassligt förhållande där hennes ex faktiskt försökt ta livet av henne. Denne man blir dömd till fängelse och drabbas såsom av ödets ironi av cancer och avlider i fängelset. 

Tempot är högt, och dramatiken stegras genom Gissys skickliga teknik att koppla på nya personer och händelser. Vart leder den nya tråden? Michelle lockas tillbaka till polisarbetet av sin f.d. kollega Åsa Kaspersson, som dyker upp och med tjat lyckas övertala Michelle att hjälpa till i ett komplicerat ärende – mordet på 22-åriga Jessica Andeby. Det var hon som låg i plastsäcken i skogen, upptäckt av de två grabbarna.

Det är lätt att känna sympati för Michelle. Hennes stora hjärta och äkta engagemang gör att hon ständigt drar på sig nya uppgifter. En av hennes bästa vänner Katja är föreståndare för Kvinnojouren i västra Göteborg. Katja behöver också hjälp. Michelle ställer upp och tar hand om en av de många kvinnor som desperat sökt hjälp för att undkomma sina plågoandar – män som misshandlat dem.

Jan Schermans boktips presenteras i samarbete med Storytel. Just nu får alla News55:s läsare ett specialerbjudande – prova Storytel och välj bland hundratusentals ljudböcker och e-böcker i 30 dagar helt utan kostnad. Läs mer här! (ANNONS)

Nyfiken på hur Storytel fungerar? I filmen nedan visar vi tydligt och enkelt hur du kommer igång med tjänsten. (ANNONS)

Universitetet kräver också mer av Michelle och hon dras in i en allt snabbare snurrande karusell där mordgåtan växer och blir alltmer komplicerad. Små bihistorier får stämningen att bli alltmer kuslig och det går inte att slita sig från misstanken att Michelles eget liv är i fara.

Mötet på polishögkvarteret – med grabbiga mordutredare, spanare och tekniker – som leds av Åsa Kaspersson, blir sköna landningsplatser i denna högspänningsladdade kriminalhistoria. Vad är den avgörande ledtråden?  Är det spelkortet som hittades i plastsäcken? Ett sönderrivet spader ess. Eller är det någonting annat? Mördaren gäckar poliserna och vilseleder med imponerande smarta drag. Det är som om förövaren tänkt på allt, trots att polisen gör uttalanden i media om att denne gjort sig skyldig till en rad misstag. Falska utspel som görs för att locka fram verkliga misstag. 

Som journalist, under de flesta av mina många yrkesverksamma år, kan jag inte låta bli att fascineras över Peter Gissys träffsäkra bilder av hur medierna nappar på alla beten som poliserna lägger ut i blixtinkallade presskonferenser eller väl inplanerade intervjuer. Utspelen som tjänstvilligt trycks ut i löpsedlar, förstasidor och i direktsändningar i tv blir en del av den hjälp polisen så väl behöver. Nyhetsjakten känner inga moraliska eller etiska gränser. En reporter från tv-kanalen TV4 ringer utan förvarning på tidigt en morgon hemma hos Michelle. Kliver rakt in i hennes hus och sänder direkt. Det är ingen smickrande bild av kriminaljournalistiken! Jag har svårt att påstå att den inte skulle vara rättvis.

På samma sätt är det med bilden av samhällets syn på våldet som riktas mot kvinnor. Den polisstyrka som sätts in för att lösa mordet på Jessica Andeby är inte imponerande stor. När sedan ytterligare en kvinna i samma ålder försvinner och misstankarna om ett nytt mord av samme förövare blir allt tydligare så är det samma lilla polisgrupp som kämpar vidare – nu med två fall. Inga nya resurser kopplas på. Förmodligen för att det inte finns några extra poliser att tillgå.

På Kvinnojouren är det ofta fullbelagt. Här jobbar Katja mest på ideell basis och med människor som ställer upp frivilligt. Michelle Mohlin är en av dem som gör insatser på sin fritid och upplåter sitt eget hem för kvinnor som försöker fly undan män som våldtar och misshandlar dem. Denna välkända varböld i vårt samhälle bemöts inte med den kraftsamling som borde vara självklar. Den blir huvudrubriken precis i de lägen som Peter Gissy lyfter fram i ”En avgörande ledtråd” – spektakulära mord där mystiken bakom fallen ger medierna historier som lockar till läsning och där lösningen på vem som utfört illdåden låter vänta på sig. När allt är över faller frågan om våldet mot kvinnor i glömska. Aningen uppgivet resonerar både Katja och Michelle om saken och konstaterar den onda cirkelns självgående kraft. Det är bara en av tio misshandlade kvinnor som fullföljer, när de väl tagit steget och polisanmäler det de blivit utsatta för. De andra nio tar tillbaka sina anmälningar. Så ser statistiken ut. Både i denna kriminalroman och i verkligheten. Var är stödet för alla dem som polisanmäler männen, men sedan hotas och inte vågar fullfölja anmälningarna? All de som sedan blir misshandlade igen. Och igen. Hur ska denna onda cirkel brytas om samhället inte tar det katastrofartade läget på allvar?

Pete Gissy väver vidare med sina trådar. Hur går det för Michelle Mohlin?  Hon tillför de mer klassiska polisiära utrednings-metoderna nya insikter. Det var ju också därför som Åsa Kaspersson ville värva henne tillbaka till polisarbetet. Om den andra kvinnan som förvinner också mördats får vi inte veta. Inte heller om de vaga ledtrådar som man arbetar med leder till gärningsmannen. Sakta med säkert arbetar sig polisgruppen närmare lösningen på dramat, men parallellt så växer också hotbilden mot Michelle själv. Hon anar, misstänker men slår bort sina orostankar. Peter Gissy vet hur han tar ett stadigt it grepp om läsaren. Och i mitt fall lyssnaren, som dessutom rycks med av Gunilla Leinings suveräna inläsning. 

Gissy avslutar elegant med en cliffhanger, som gör att jag bara måste fortsätta med nästa del. Det här är ju bara del 1 av ”En avgörande ledtråd”. Och som sagt, den fiktiva berättelsens realistiska kopplingar till verkligheten gör de dryga sju timmarnas lyssnande till mycket väl använd tid!


FEM SNABBA

1. Lätt eller svårläst?
– Rakt på sak i själva mordutredningen. Bra tempo, utan att det känns stressigt. Lugnare i de mer personanalyserande passagerna. Tempoväxlingarna ger bra driv framåt.
2. Kort eller lång?
– Ljudboken är 7 timmar och 37 minuter. Tycker det är ett klassiskt lagom-format.
3. Kärlek vid första ögonkastet?
– Två pojkar hittar ett lik i ett plastsäck mitt i skogen. Efter den inledningen är jag fångad. Sträckläser, alltså lyssnar, i långa sjok. Peter Gissy är ytterst skicklig vad gäller konsten att kontinuerligt höja intresset genom att plötsligt tillföra nya moment som skapar gåshud.
4. Det var som faen-upplevelser?
– Mördaren är smart och noggrann, lämnar inga spår. Inga DNA. Men i plastsäcken där unga Jessica påträffades hittar till slut teknikerna ett par droppar vatten. Där finns några mikroskopiskt små sandkorn, som tillsammans med några lika små metallspån på den mördades kropp vägleder polisen allt närmare gärningsmannen. Geologer och andra experter kopplas in, och jag både överraskas och fascineras över hur dessa pyttesmå detaljer blir avgörande.
5. Uppläsaren får betyg – max fyra mikrofoner
– Gunilla Leining får alla fyra mikrofonerna. Hon läser med äkta inlevelse bidrar starkt till att jag sugs in i berättelsen. 

Annons

Annons

Jan Scherman
Kontakta mig
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Spara 100 kronor på ett helår – ingen bindningstid!