A-
A+

Jan Schermans boktips: vår demokrati fyller 100 år – det var kvinnorna som drev kampen hårdast av alla

Konst, kultur och nöje, LitteraturNews55

Jan Scherman tipsar om en ny bok varannan vecka. I det här avsnittet får vi läsa om en riktig favoritbok – en svensk skildring av hur vår demokrati uppstod och vilka som egentligen var de allra mest drivande för att nå dit.

Linus Ahlgren

Annons

Annons

Jag bläddrar fram och tillbaka på nätet. Försöker se vilka som lyfts fram när det gäller hur Sverige fick demokrati. Ibland är det socialdemokraternas partiledare Hjalmar Branting. Ungefär lika ofta dyker liberalen Nils Edén upp. Liksom Karl Staaf, en av alla dessa statsministrar från den tiden. Det råder inga tvivel om att det är män, som tilldelats hjälterollen. I hungerkravaller som svepte fram över landet, i talarstolar eller när ridande polis slår till mot demonstranter så är det män i kavaj som syns i de svartvita bilder som lämnats kvar till eftervärlden. I den dåtida första och andra kammaren, framröstad av män med kapital, sitter männen i långa rader. Det är så klart männen som tronar i riksdagshusets korridorer i form av byster och oljemålningar.

Kontrasten blir stor till den historia som Monika Björk och Eva Kaiser förmedlar via boken ”Svenska Hem – en passionerad affär”

Detta är i sanning en viktig dokumentär berättelse, som ger oss helt andra inblickar i den vardagliga kampen för rösträtt. Här är det kvinnorna som får sin synliga plats på parkett i egenskap av frontlinjearbetare för det nya samhället med allmän och lika rösträtt.

Här får en kvinna vid namn Anna Whitlock en huvudroll. Hon växte upp i Stockholm, i ett burget hem, som var öppet och mottagligt för nya idéer. Hon blev ordförande i ”Landsföreningen för kvinnornas politiska rösträtt” i början på 1900-talet. Hon var en pionjär inom skolans område med nya tankar om hur undervisningen skulle bedrivas. Det var Anna Whitlock som drev idén om att skapa ett företag som skulle sälja bra matvaror och husegård, något som ledde till starten av matkooperativet Svenska Hem. Året var 1905, och denna dagligvarukedja av kvinnor för kvinnor chockade inledningsvis huvudstadens alla andra köpmän. 

Delar av den här historien kom att skildras i en SVT-serie med titeln ”Fröken Frimans krig”. Den fiktiva huvudrollen spelades av Sissela Kyle, som nu läser boken om verklighetens fröken Friman. Tv-serien blev succé. Men då hade boken redan tryckts i en ny upplaga, blivit utställning på Stockholms stadsmuseum och till slut kommit ut i en ny upplaga, den version som Sissela Kyle nu tagit så väl hand om.

Jag måste säga på en gång att detta är lite speciellt för mig. Sissela och jag är sysslingar. Våra mödrar var kusiner. Min mamma Märta träffade titt som tätt Sisselas mamma Gunhild, som blev Sveriges första professor i kvinnohistoria vid Göteborgs universitet. Gunhild kämpade hårt för att förändra den snedvridna bilden av kvinnorna som en slags bifigurer i vårt lands utveckling. Hon agiterade som om hon varit en del av den rösträttsrörelse, som drev fram det demokratiska genombrottet. Jag träffade Gunhild flera gånger och dessa möten gjorde stort intryck. Det bidrog till att vidga mina manliga cirklar, se mer av hela verkligheten med dess fördomar och förtryck.

Tillbaka till Anna Whitlock och hennes tid i början av 1900-talet. Anna umgicks bland många kända kvinnor, som författarna Selma Lagerlöf, Ellen Key och Elin Wägner. Men det var Anna som kombinerade rösträttsfrågan med visionen om en livsmedelsaffär med bra varor till rimliga priser.

Anna Whitlock drev frågan med oemotståndlig övertygelse och energi. Hon ogillade egentligen ordet ”kooperativ” och föredrog begreppet ”samverkan”. Anna Whitlock hämtade inspiration till ”Svenska Hem” under ett besök i Manchester i England, där textilarbetarna skapat en inköpsförening. I Stockholm blev det till slut hela 5 butiker och medlemmarna strömmade till i tusental. 

Jan Schermans boktips presenteras i samarbete med Storytel. Just nu får alla News55:s läsare ett specialerbjudande – prova Storytel och välj bland hundratusentals ljudböcker och e-böcker i 30 dagar helt utan kostnad. Läs mer här! (ANNONS)

Nyfiken på hur Storytel fungerar? I filmen nedan visar vi tydligt och enkelt hur du kommer igång med tjänsten. (ANNONS)

Det dåtida Sverige växer fram på ett starkt och konkret sätt mycket tack vare Sissela Kyles engagerade röst. Boken rör sig kronologiskt där varje årtal blir ett kapitel med inledande beskrivningar av läget i landet. Matfusket är närmast osannolikt omfattande. En av mina egna favoriter bland matvaror är honung, som man i vår tid köper på burk med svenska odlare namngivna, tydlig information om både bin och vilka typer blommor som pollinerats. Har levt i den föreställningen att denna naturnära produkt alltid sålts med högsta kvalité. Men icke – året 1904 då idén om affären ”Svenska Hem” föddes var det vanligt att äkta honung späddes ut med gelatin, sirap och lim. Snacka om matfusk!

Just det året dog över 300 barn i diarréer. Drygt 100 av dessa hade inte ens hunnit fylla 1 år. Så ser den officiella statistiken ut. 

I folkmun varnades för s.k ”tuberkelmjölk”, som alltså innehöll dödliga tuberkulos-bakterier. Men den mjölk som var fri från smitta var så dyr att bara ytterst välbeställda människor hade råd. Det är bitvis svårt att inse omfattningen av nöden och armodet. Och kvinnans plats i detta samhälle var hemmet. Punkt, slut och inga undantag. I en av de dåtida veckotidningarna om hem och inredning lanserades tips om hur man på bästa sätt skulle placera tavlor. I entrén föreslogs bilder av djur, natur och kanske rentav länder och landskap, som besökts på olika resor. Sedan fortsätter det hela vägen till hemmets eget bibliotek, där man rekommenderas att hänga upp porträtt på kända män. Några tavlor med kvinnor fanns inte med i denna konstrond, inte ens i modersrollen, diskret ammandes ett nyfött barn.

Det faller sig logiskt att Anna Whitlocks kooperativ möter motstånd. De etablerade handlarna hade sin egen ”Specerihandlarnas förening” där en av de mäktigaste affärsidkarna, en viss Hjalmar Pettersson, väckte tanken på att iscensätta en bojkott mot kvinnokooperativet. I elegant formulerade cirkulär uppmanades råvaruleverantörer att ”om möjligt undvika affärer med Svenska Hem”. Idag kända företag som delikatessaffären Arvid Nordquist och kaffehandeln Martin Olsson deltog aktivt i arbetet att få bojkotten allmänt spridd. Männen förklarade krig mot kvinnornas kooperativ.

Men kvinnornas kraft underskattades.  Bojkotten svetsade samman pionjärerna, som utvecklade sin affärsidé och ökade trycket i rösträttsfrågan. Anna Whitlock fick t.o.m. en mötestid med statsministern Karl Staaff. Han lyssnade intresserat, men svarade en kort tid senare. Han ville skjuta på frågan om kvinnornas rösträtt. Hans argument var i all enkelhet att om kvinnornas krav fördes fram skulle de försena hela processen för demokrati, som enligt Staaf måste börja med att rösträtten garanterades lika för alla män. Den rösträttsskala, som betingat av inkomst, kunde ge en rik manlig medborgare upp till 40 röster måste bort först. Så blev det – men likväl blev det också så att demokratins genombrott i Sverige dröjde. I Norden var Finland först, redan 1906. Då var ”Svenska Hem” på väg att starta sin andra butik. Även Norge och Danmark hann före. Karl Staafs taktik att ge männen rättigheter först, för att det skulle sätta resan mot demokratin på ett snabbtåg, höll inte. Måhända var hans argument ett svepskäl för att han i grunden tvekade till att rösträtten också skulle omfatta kvinnorna.

Det är intressant att följa hur Anna Whitlock och hennes kolleger systematiskt utnyttjar sina personliga nätverk i kampen mot bojkotten. En av kvinnokooperativets medlemmar, Anna von Zweigbergk, arbetade på Aftonbladet och var gift med DN:s chefredaktör Otto von Zweibergk. Detta gav utdelning och pressen uppmärksammade ”Svenska Hem” i en lång rad positiva artiklar. Med dagens språkbruk skulle man kunna tala om ett positivt mediedrev för den nystartade konsumtionsföreningen. Precis som idag spelade mediernas rapportering en närmast avgörande roll. Den som hamnar i negativt blåsväder riskerar att bli blåst av banan. Här var det männen bakom bojkotten, som trycktes tillbaka. Kvinnorna runt Anna Whitlock flyttade fram sina positioner med allt fler butiker och allt fler medlemmar. Men det var i denna framgång som också fröet till splittring såddes, vilket till slut fick konsekvenser.

När det gick som bäst för ”Svenska Hem” kom också krav på bättre löner för medarbetarna. Sedan var det frågan om reglerad arbetstid. Ibland uppstod bråk om extrabetalningen efter den stressiga julperioden. Den återkommande frågan om män skulle släppas in i organisationen vållade uppslitande debatter. När affärerna växte började det slarvas med kvalitén på produkterna. Kritiken från kunderna ökade. Och så snurrande en negativ spiral igång som delade styrelsen i olika läger och som sådde split i den operativa ledningen. Några avgick, andra fick sparken. Stora och små händelser i omvärlden bidrog till att öka pressen på det kvinnliga kooperativet. Första världskriget skapade dyrtid och brist på en lång rad dagligvaror. Samtidigt ökade konkurrensen då nya attraktiva butiker öppnades. 

NK slog upp portarna till sitt stora varuhus mitt i Stockholm och lockade många kunder. 

Mitt i denna turbulenta tid växte också ett nytt kooperativ fram – Konsumtionsföreningen Stockholm. Stockholmskooperationens drivne ledare Albin Johansson uppvaktade ”Svenska Hem” ett flertal gånger med förslag om samarbete och hela vägen till uppköp. 

Anna Whitlocks ursprungsidé, om en inköpsförening av kvinnor och för kvinnor, för bra matvaror och till rimliga priser, började steg för steg devalveras. Hur historien slutar? Den som lyssnar eller läser får se!  Och som det heter i underrubriken till en av utgåvorna av ”Svenska Hem” – detta är den sanna historien om tv-seriens fiktiva fröken Frimans krig. En historia om kvinnors kamp för rösträtt och jämställdhet. I långa stycken lika aktuell nu som då. Och, som sagt – en av de viktigare berättelserna om hur Sverige för 100 år sedan fick demokrati med kvinnorna i sin rättmätiga frontlinjeposition, inte undanskuffade eller helt borttagna till förmån för män i cylinderhatt.

I rättvisans namn – i riksdagshusets korridorer pryder inte bara männen väggarna. I en sammanbindningsbana mellan nya och gamla riksdagshuset finns ett särskilt kvinnorum. Pippi Långstrump står staty, en slags symbol för kraft, uppror och beslutsamhet. Men här finns också några av de kvinnliga pionjärerna, som kämpade för allas rösträtt. Jag har själv passerat här många gånger och påmints om Sissela Kyles mamma Gunhilds viktiga ord om kvinnornas avgörande insatser för demokratin. På näthinnan fastnar en stor bild i svartvitt med Kerstin Hesselgren, den första kvinnliga riksdagsledamoten. När jag för ett par år sedan producerade en SVT-serie om de dagsaktuella hoten mot demokratin, berättade en av riksdagens guider att en liten grabb blivit mycket förvånad när han fått veta att kvinnorna inte hade rösträtt vid1900-talets början. Grabbens rektion med dennes egna ord:

-Det är ju konstigt, min mamma är ju mycket smartare än pappa.

End of story.


FEM SNABBA

1. Lätt eller svårläst?
– Det korta svaret är: lekande lätt. Språket är rakt och konkret. Minuterna rinner iväg och plötsligt visar det sig att jag lyssnat en dryg arbetsdag.
2. Kort eller lång?
– Ljudboken är 9 timmar och 5 minuter. Känns aldrig lång och passar väl in i begreppet medium. E-boken är 284 sidor.
3. Kärlek vid första ögonkastet?
– Svar ja! 
Det går inte att motstå Anna Whitlocks passion för sin idé om en inköpsföreningen. Kraften och glädjen smittar. Det gäller även vreden, när motståndet mot kvinnornas satsning växer till en landsomfattande bojkott.
4. Det var som faen-upplevelser?
– Det vimlar av fakta om misären i Sverige vid 1900-talets början. Råttor sprider tyfus och kolera på ett helt okontrollerbart sätt. Hälsovårdsmyndigheter utlyste prisjakt på råttor – 10 öre per inlämnad råttsvans. Första året inlämnades 146 885 råttsvansar, varför myndigheterna för kommande år sänkte priset till 5 kronor per svans. Antalet råttor minskade dock inte, möjligtvis hölls ökningstakten nere.

– Som korvälskare noterade jag att Stockholm hade 249 korvfabriker, små som stora! Kvaliteten var så usel att det i officiella handböcker för varukännedom varnades generellt för korv, som man ansåg alltid skulle misstänkas för fusk. Idag är det som bekant helt annorlunda
5. Uppläsaren får betyg – max fyra mikrofoner
– Detta är toppklass. Sissela Kyle förtjänar en extra mikrofon, eller låt oss säga 4 plus. Det är en sann fröjd att lyssna. Sissela Kyle spelade ju Dagmar Friman, alias Anna Whitlock, i SVT:s fiktiva och halvdokumentära TV-serie om kooperativet Svenska Hem. Det märks att Sissela kan den här historien! 

Annons

Annons

Linus Ahlgren
Kontakta mig
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Spara 100 kronor på ett helår – ingen bindningstid!