Panelen: Kontanthanteringen en fråga om valfrihet

Panelen i samtal om kontanthanteringen i Sverige.
Brott, lag och straff, Inrikes, Politik, PrivatekonomiNews55

Varför måste kontanterna bort? Det var frågeställningen för måndagens panelsamtal med samma rubrik under Äldreforum i Almedalsveckan. – Så länge kontanter är ett lagstadgat betalmedel ska vi också kunna använda dem, sade PRO:s ordförande Christina Tallberg.

Siri Hill

Annons

Annons

Kontanternas framtid är en omdebatterad fråga, inte minst inför nästa års val. Självklart var det också en av programpunkterna på Äldreforum. Under måndagen möttes Christina Tallberg, ordförande PRO, Christina Rogestam, före detta ordförande SPF Seniorerna, Berit Bölander, ordförande SKPF Pensionärerna, Björn Eriksson, initiativtagare till Kontantupproret, Bengt Nilervall, Svensk handel och Johan Nilsson från Bankomat AB i ett samtal om kontanthanteringen i Sverige.

Kontanterna måste finnas kvar som ett alternativ

Så, vad tyckte deltagarna? Måste kontanterna bort? För vissa var svaret enkelt, för andra inte helt lika självklart.

– Nej, sade Christina Rogestam, Christina Tallberg och Berit Bölander i kör.

– Kontanterna måste finnas kvar som ett alternativ. Många äldre litar inte på att använda bankomatkort och ännu mindre att göra ärenden på internet, om de ens har en dator. Det handlar om att det:  1. Måste finnas kontanter, och 2. Att vi kan använda dem, fortsatte Christina Rogestam.

– Så länge kontanter är ett lagstadgat betalmedel ska man kunna använda dem, sade Christina Tallberg.

Förbundsordförandena påpekade att de inte är emot digitala betalmedel. Själva betalar de ofta med kort och gör ärenden över nätet, men det viktiga är att kontanterna finns kvar som ett alternativ för de som inte vill, kan eller känner sig trygga med att använda kort.

Även Björn Eriksson, initiativtagare till Kontantupproret, ser vikten av att behålla kontanterna som betalmedel, inte minst ur ett säkerhetsperspektiv.

Bedragare drar sig till länder där det finns möjlighet att begå brott

– Sverige toppar listan på andelen kortbedrägerier och det är ett intressant faktum. Egentligen inte så konstigt eftersom bedragare och kriminella drar sig till länder där det finns pengar och möjligheter att begå brott.

– Något annat som man ska ha i åtanke är att digitala system också är känsliga för intrång. Vad händer om banksystemen slås ut och det inte finns några kontanter? När jag talar med utländska medier får jag ofta frågan: Men hur tänker ni? Vad finns det för alternativ om ni tar bort kontanterna? För dem är det självklart att kontanter ska finnas tillgängliga för alla, sade Björn Eriksson.

Drygt 600 000 äldre saknar tillräcklig internetvana för att kunna använda sig av betaltjänster på nätet och drygt en miljon står av olika anledningar utanför internet. Även om många skulle se att kontanterna inte avvecklades är digitaliseringen ett faktum och långt ifrån alla ser kontanthanteringen som lönsamt i ett längre perspektiv. Många butiksägare till exempel, påpekade Bengt Nilervall vid Svensk handel.

Butikägare står inför ett dilemma

– Vi är öppna för alla betalningsmedel som våra konsumenter vill använda i butik men samtidigt går vi mot en digital utveckling där allt fler konsumenter använder kort. Detta gör att många butiker som ställer sig frågande till om det är lönsamt att fortsätta att tillhandahålla kontanter.

– För de butiker där upp till 97 procent av kunderna betalar med kort är det inte självklart att man ska ta kostnaden för de tre procent som betalar med kontanter. Man väger dock dessa beslut på guldvåg eftersom man heller inte vill förlora kunder, sade Bengt Nilervall.

Och att som kund istället vända sig till en annan butik där de accepterar kontanter är inte alltid ett alternativ.

– Det ser inte alltid ut som i Göteborg och Stockholm där det finns en uppsjö av butiker att välja bland. I glesbygden kan utbudet vara begränsat och det finns inte alltid möjlighet att välja, sade Christina Rogestam, före detta ordförande i SPF Seniorerna.

Och enligt debattörerna är det inte handlarna som är bromsklossen. Istället står bankerna till stor del bakom samhällets utveckling till ett kontantlöst sådant.

– Vi måste granska och ställa krav på myndigheter och andra aktörer. De inom handeln är inte motståndare. Ställer vi krav på myndigheter kan vi även lätta trycket på handlarna för de är egentligen de största förlorarna eftersom de ställer upp utan att ta avgifter, sade Björn Eriksson.

– Bankerna måste ta sitt ansvar och inte krypa undan. Det handlar om att alla människor ska ha valfrihet, sade Berit Bölander, SKPF Pensionärerna.

Bankerna visar bristande intresse

Enligt Christina Rogestam visar dessvärre bankerna, trots förbundens påtryckningar, föga intresse för att gå tillbaka till ett mer kontantsamhälle.

– Det bankerna vill veta när de pratar med oss är hur de kan bidra till att fler äldre lär sig att hantera digitala betalmedel medan vår tanke om att det ska finnas kontanter tillgängliga att sätta in och ta ut över hela landet inte är aktuell för dem.

Så hur kan man då göra för att täta glappet mellan de som välkomnar digitaliseringen och de som inte vet hur de ska navigera i det? PRO föreslår en utbildningsreform.

– Vi vill utbilda och ta ansvar för att utbilda våra medlemmar. Vi vill ha en stor folkbildningsreform som kan uppdatera kunskaper om digital folkbildning, sade Christina Tallberg.

Och Bengt Nilervall från Svensk handel är optimistisk.

– Svensk handel är den sista instansen som lämnar kontanthanteringen. Samtidigt tycker vi att det är viktigt att driva på den digitala utvecklingen men i samband med utbildning så att fler vet hur kan hantera den, avslutar Bengt Nilervall.

Följ med i vad som händer under Almedalsveckan på Äldreforum.se

Siri Hill
Kontakta mig
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons