Rappne: "Jag skulle aldrig utesluta någon från jobbet på grund av ålder"

Åldersdiskriminering, Natur, PensionNews55

Det är vår i luften, på handelsträdgården vid Ulriksdals slott är det liv och rörelse bland växter och krukor. Personalen har gula västar med text som uppmanar kunder att hålla avstånd. I kassan jobbar några tjejer i tjugoårsåldern, inne i växthusen och i cafeterian ser vi personal i alla åldrar.

Petra Lundgren

Annons

Annons

’-För mig har det alltid varit självklart att skapa en arbetsplats som består av olika generationer. Gubbar och kärringar har erfarenhet och kan vara kluriga och när de klämmer fram det de kan, så är det oftast klokt. De yngre bidrar med energi och entusiasm, säger Bosse Rappne.

Ulriksdals trädgård har idag nästan åttio anställda. I personalgruppen ser Rappne det som en tillgång att ha medarbetare i olika åldrar. För honom handlar det om att odla en personalkultur där äldre och yngre blir bättre av att jobba tillsammans.

-Jag tror att problemet på arbetsplatser där äldre fasas ut är att det finns olika ålderskulturer där och att de inte pratar med varandra. De talar bara om vad de andra gör för fel. Man diskuterar aldrig över generationerna. Då får man falanger som faller ut. Jag tror inte det handlar om ålder så mycket egentligen, utan att man inte förstår hur man kan prata med och lära av varandra, säger Rappne.

Vad tänker du om pensionsåldrar?

-Jag skulle aldrig utesluta någon från jobbet på grund av ålder. Idag är min äldsta medarbetare 76 år. Han är rörmokare, det finns inte många som kan rördragning i växthus och då är det en fantastisk tillgång att ha en person som verkligen har de specifika kunskaper som krävs, berättar Bosse.

Bosse Rappne är uppvuxen på Ulriksdals handelsträdgård och i en trädgårdsmästarfamilj. Redan som trettonåring började han jobba extra på en blomsteraffär i Stockholm. Han utbildade sig till snickare och när han var i 20-årsåldern jobbade han på olika byggen. Men odlingen lockade honom tillbaka till växthusen i Ulriksdal. I 35 år har han nu drivit handelsträdgården där.

-För att bli en duktig trädgårdsmästare krävs ett livslångt lärande. Odlingsmetoderna utvecklas, blir smartare och nu jobbar vi helt utan bekämpningsmedel. Personligen känner jag hur jag hela tiden får mer rutin, nya erfarenheter och referenser, säger Bosse.

Tänker du på din egen pensionering?

-Min egen pension är inget jag har funderat på. Om jag är frisk och stark vill jag rulla på. Kanske ska jag vara lite mer ledig när jag blir äldre, jag har många duktiga chefer här. Men ett liv utan odling skulle vara ett fattigt liv. Odlande sker ju överallt i naturen. Det är kretsloppet som jag egentligen är fascinerad av, hur allting sitter ihop och hur det fungerar. Det är så oerhört basal kunskap. Det finns en så kraftfull logik i hur allt hänger ihop, berättar Rappne.

Social distansering, isolering och karantän. Coronapandemin begränsar våra liv. Men även om många tvingas vara inomhus finns möjligheter att odla. Tiden kan ägnas åt att lära oss mer om växterna liv, tycker Rappne.

-Man kan ju odla mycket hemma. Allt beror på hur mycket plats, tid och lust du har. Allt som man kan odla i ett växthus, kan man också odla inne i ett soligt fönster. Du kan ju till och med odla potatis i en hink, konstaterar Bosse och fortsätter:

-Du måste se till att dina odlingar mår bra och tänka på dem. Nu när många är hemma hela tiden så har man också mycket tid. Då kommer du lära dig hur lång tid det tar innan en morot blir klar och att man inte kan göra det fortare. Att ge odlingen uppmärksamhet gör att vi kan lära oss nya saker.

På Ulriksdal har man fått ställa om verksamheten för att kunder ska kunna hålla behörigt avstånd från varandra och i serveringen är buffen bortplockad. Men Rappne menar att vår påtvingade isolering också kan ge tid för eftertanke.

-Jag tror också att det är nyttigt att vi bromsar upp och jag märker det på besökarna här i trädgården. Jag upplever att våra gäster har blivit vänligare mot varandra. Tidigare var alla mer stressade och trängdes. Nu har man tid och tålamod att vänta. Det har blivit lite lugnare och samhället har blivit lite mindre hårt.

Text: Ulrik Medin 

Petra Lundgren
Kontakta mig
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons