Rekord i dödsskjutningar

“En horribel utveckling”, kallar polischef Åsa Hansson eskaleringen av antalet dödsskjutningar i en intervju i SvD.

Första halvåret sköts 18 personer till döds i Stockholm. 15 av dem mördades i söderort. Nu ser året 2022 ut att bli det värsta i södra Stockholm någonsin.

Polischef Åsa Hansson jobbar vid sektionen för grova brott i Stockholm syd och säger att det aldrig varit mer än 14 mord under ett helt år tidigare. Nu är den gränsen redan passerad. Hon kallar utvecklingen horribel och exceptionellt allvarlig.

Hittills, till och med 11 augusti, har 43 dödsskjutningar skett i Sverige. Av dem har 22 inträffat i Stockholm. I de dryga 40 polisutredningar som pågår har personer frihetsberövats i en tredje del av fallen. Det stämmer med kriminologen Mikael Ryings slutsats om att 25 procent av morden klaras upp.

Trots att de som döms får livstid eller mycket långa fängelsestraff har inte konflikterna minskat. De har ökat. När personer mördas eller åker i fängelse uppstår maktvakuum, det uppkommer nya allianser och interna konflikter inom nätverken. Medlemmarna räknar antalet döda som om det vore straffläggningar i en fotbollsmatch, 3-2 och så vidare.

Polisens utredningsgrupper är hårt pressade av arbetsbördan även om exempelvis Stockholm Nord, som upplevt en lugnare vår, kunnat hjälpa kollegorna i Stockholm Syd.

Poliser har vittnat om, bland annat i SvD:s granskning i juni, att förmågan att lösa grova brott inte har varit så låg på 20 år. Personalbrist samt oerfaren personal kämpar med att utreda dödsskjutningarna som alltså bara ökar.

Tömningar av mobiltelefoner och att därefter gå igenom innehållet tar lång tid. Detta tillsammans med väntetider på Nationellt forensiskt centrum, NFC, stoppar också upp utredningarna.

Av de olösta brott som hamnar hos polisens Kalla fall-grupp är över hälften relaterade till gänguppgörelser.