Så kan flingsalt påverka hjärnan

Under 1800-talet och i början på 1900-talet led många svenskar av jodbrist, något som skapar struma och innebär förstoring av sköldkörteln. 

– I vissa områden hade 60 procent av barnen förstorad sköldkörtel. Det föddes också många barn med det som kallas kretinism, som hade en kraftig utvecklingsstörning och var kortväxta, säger Helena Filipsson Nyström, överläkare i endokrinologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, till GP. 

På 1930-talet berikade man hushållssaltet med jod för för att få bukt med dessa problem. Kretinism blev i princip utrotat i Sverige och strumafallen minskade kraftigt. Men nu befarar man att jodbristen börjar komma tillbaka och flera bidragande faktorer pekas ut i tidningen.

Det kan bland annat kan bero på olika trender inom matlagning, som gör att folk väljer flingsalt istället för jodberikat salt. Att många äter hel- och halvfabrikat pekas också ut, då den typen av mat oftast inte innehåller jod av ekonomiska skäl. Även dieter som veganism och stenåldersmat kan bidra till jodbrist eftersom den kosten utesluter många livsmedel med jod.

För gravida och ammande är det extra allvarligt med jodbrist. Barnet kan få sämre IQ, utvecklingsstörning och få fysiska och psykiska svårigheter. Det fångas dock i regel upp av mödravården och därför är det inte sannolikt att man går runt med kraftig jodbrist som gravid. Dock vet man ännu inte hur mild jodbrist kan påverka barnets utveckling, och det ska nu undersökas i en studie på Sahlgrenska skriver GP.