Läsarbrevet: Så nekas vi coronasjuka vård av 1177

Idag är det precis sex veckor sedan jag lades in på Södersjukhuset med covid-19. Syrgas, dropp, antibiotika mm mm. Jag tog aldrig någon selfie på mitt eländiga tillstånd. Däremot den här bilden på SÖS fantastiska utsikt. Är man född på en ö längtar men ut, till vattnet.

Det har tagit väldigt lång att komma tillbaka. En märklig trötthet har hela tiden förföljt mig när febern, mardrömmarna och den fruktansvärda hostan försvunnit. Kanske är jag återställd till 90 procent. Konditionen är ännu rätt kass. Annars funkar det mesta normalt. Även om det för mig finns ett före och efter corona. Mest mentalt.

När siffrorna på de höga svenska dödstalen nu utvärderas och debatteras vill jag peka på en förbisedd aspekt som kan ha betydelse. Få läkare, politiker och andra debattörer har i egenskap av covid-19-sjuka ringt 1177. Det har jag gjort och jag fick ingen större hjälp i en svår situation. Tyvärr är jag inte ensam.

Jag ringde 1177 två gånger. Bägge gångerna fick jag omedelbart frågan om jag hade akut andnöd. Det hade jag inte. Då blev rådet att ta paracetamol och dricka mycket. Men efter en bra bit över en vecka med feber på mellan 39 och 40,5 grader börjar kroppen lägga av. Febernedsättande och vätska hjälper inte. ”Kan du inte gå till vårdcentralen”, sa 1177. ”Gå??”. Hur skulle jag orka det?”. Inget svar från 1177. ”Taxi?”. ” Kan du inte åka av smittorisk”, sa 1177. ”Kontakta vårdcentralen”, sa 1177. ”De ska ha videomottagning”.

Sagt och gjort i feberdimman och de djävulska hostattackerna. Men på vårdcentralen var budskapet att någon videomottagning absolut inte fanns. ”Kom inte hit. Vi avbokar så många det går”. Sa vårdcentralen.

På tisdagen för sex veckor och tre dagar sedan – tre dagar innan fredagen jag lades in – ringde jag en bekant, Fredrik, som drabbats av Covid-19 en vecka före mig. (Vi hade inte träffats på lång tid, så han är inte smittkällan. Vem det är har jag ingen aning om och det är inte något jag funderar särskilt mycket på). Fredriks erfarenhet av 1177 var densamma som min. Uppdraget hos Sjukvårdsupplysningen verkade vara att hålla så många som möjligt borta från sjukhusen. Det som kallats för att ”platta till kurvan” på fackspråk.

Fredrik berättade också att han kontaktat en appbaserad läkarmottagning. Som uppmanade honom att åka in, trots 1177-rådgivningen. Det gjorde han också per ambulans på onsdagen, dagen efter att vi talats vid.

Efter Fredriks råd kontaktade också jag appbolaget (som jag tidigare varit rätt skeptisk till, men som fungerade utmärkt, och faktiskt var den enda läkare jag kunde få tag på) två gånger. Den andra gången sa läkaren i appen: ”Beställ ambulans och åk in till sjukhus”. Jag hade ingen andnöd men – visade det sig- dålig syresättning när jag kom in. Och usel vätskebalans. Med mera. ”Bra du åkte in i tid”, sa sköterskan på akutmottagningen, innan jag lades in på vårdavdelning.

Samma fredag för sex veckor sedan som jag kom till Södersjukhuset dog Fredrik i sviterna av Covid-19. Det är fruktansvärt sorgligt. Han var nummer 401 i Sverige, vill jag minnas. Siffrorna har galopperat sedan dess.

Utan samtalen med Fredrik och hans sambo hade jag sannolikt inte legat på för att komma i kontakt med sjukvården. Kommit in senare, med risk för annan påföljd. TACK!

Men jag får aldrig chansen att tacka Fredrik, fortsätta analysen från telefonsamtalet av vår gemensamma sjukdom. Coronaviruset är lömskt. Personer som kommit gående till sjukhusen har varit i så dåligt tillstånd att de direkt transporterats till intensivvården. Frågan: ”Har du akut andnöd, svårt att andas?”missar en mängd svåra fall av Covid-19, som behöver akut vård.

Kunskapen om coronaviruset är, och har varit, dålig. Det beter sig märkligt. Ger konstiga symptom. Följdsjukdomar, som blodproppar. Trötthet. Eller nervpåverkan. Corona kräver en annorlunda vård mot andra sjukdomar. Som extremt lång intensivvård, och lång rehabilitering.

Jag hoppas nu innerligt att (de inspelade?) råden från 1177 till alla med Covid-19 patienter tas med när de svenska dödstalen ska analyseras. Det är det minsta vi kan göra för alla som inte hade samma tur som jag.

Vad sa 1177 när folk ringde in i början? Vilka råd fick de som dog? Hur många fler skulle ha levt om de fått vård tidigare?

Anders Palmgren