Lena Adelsohn Liljeroth: Därför behövs äldre i politiken

Ett grått och regnigt Stockholm är vad Lena Adelsohn Liljeroth ser när hon tittar ut genom fönstret denna mellandag när vi hörs på telefon. Då är det tur att ljusrampen på Nordiska museet lyser upp och att julen har varit förhållandevis normal trots den pågående coronapandemin.

– Vi var inte så många som vi brukar vara, men vi har haft det bättre än många andra tvingats ha det. 

I mars åkte hon och maken (Ulf Adelsohn) till landet i tron om att de skulle vara kvar i några veckor eller en månad. Efter fem månader kunde de åka hem.

– Det blev ljusare utomhus för varje dag så det var relativt enkelt. Hade någon sagt att det här skulle vara året ut så hade jag fullständigt deppat ihop. Jag är glad att jag inte visste det då. 

Gillar att läsa och skriva

Någon ny hobby har hon inte odlat under pandemin. Inte heller har hon läst lika mycket som hon brukar och det är något som förvånar henne. 

– Jag har nog haft en oro i kroppen och därför haft svårt att koncentrera mig. Att läsa och skriva har alltid roat mig och det kanske delvis beror på min medfödda hörselskada. Jag brukade släpa upp mammas shoppingvagn till biblioteket och låna massa böcker som jag plöjde igenom, säger Lena och tillägger att hon tagit långa promenader och ägnat sig åt andra fysiska aktiviteter i stället under pandemin. 

Har aldrig ångrat yrkesvalet

Som barn gjorde hon också tidningar som hon sålde till grannar och familj, utan en tanke på att bli journalist. Men det blev hon.

– Jag kom in på journalisthögskolan och har aldrig ångrat mitt yrkesval. Vi som gick samtidigt hade återträff efter 40 år i fjol och då konstaterade vi att vi hade varit med om journalistikens guldålder. Det fanns fortfarande mycket pengar i branschen, vi kunde åka på reportageresor och alltid ta med en fotograf, det fanns gott om tidningar och bra med arbetsmöjligheter I dag ser det helt annorlunda ut. 

Lena Adelsohn Liljeroth intresserade sig tidigt för politik. Åren efter 1968 var väldigt politiska, man pratade politik överallt – även i skolan. 

– Var man inte vänster så var det enda alternativet moderaterna. Jag var med i elevrådet och steget därifrån till att engagera mig politiskt var inte särskilt långt. 

Vad är du mest stolt över att ha gjort som politiker?

– Att ha fått vara en del av alliansregeringen under åtta år. Det hände mycket som har varit värdefullt för Sverige. Att driva frågor om valfrihet och att få bidra till en ny kulturpolitik. Politik är väldigt mycket ett lagarbete och det saknar jag idag när jag inte är politiskt aktiv. 

Är det något du är mindre nöjd med?

– Det finns mycket som man delvis borde gjort annorlunda. Det som jag tycker är tråkigt på kulturområdet är att det var så svårt att få en förståelse för att kulturskapare också måste ha kunskap om ekonomi, marknadsföring och juridik. På utbildningarna lärs det ut väldigt lite om det, men nästan alla blir egenföretagare. 

Kultur och idrott har drabbats hårt under pandemin. Har du något förslag som tidigare kultur- och idrottsminister hur de ska få hjälp att komma tillbaka?

– Det är viktigt att publiken ställer upp och kommer tillbaka, det är väl vad man kan sägas vid sidan av de ekonomiska stöden. Jag tycker att det varit helt vansinniga restriktioner. I närheten av där jag bor finns det en konst-is, den har de stängt av därför att människor inte ska mötas, det är att ha hål i huvudet. 

Pratar du och Ulf politik hemma?

– Ja varje dag, inte riktigt hela tiden, men väldigt mycket. Vi har samma grundvärderingar, men inte samma uppfattning om allting. Vi pratar mycket om nästa val i Sverige, mycket om valet i USA och vi kommer att skåla när Trump flyttar ut från Vita huset. En mer galen president har vi nog aldrig haft. 

Är det någon fråga som du tycker är särskilt viktig att ta tag i?

– Miljö- och klimatfrågan är något som vi kommer att få leva med länge och där behöver vi verkligen hitta nya lösningar. Där tror jag mer på näringslivet, industrin och forskningen än politikerna. Annars är det kriminaliteten, inte bara skjutningar, sprängningar och rån utan också kriminalitet på nätet. Allt sammantaget skapar en rädsla hos människor och rädsla är farligt för ett samhälle. Lagarna är tandlösa, folk tas in och så släpps de. Vad skickar det för signaler om de bara kan fortsätta med exempelvis hot och narkotikaförsäljning? 

Egen favoritkrönika

Lena Adelsohn Liljeroth har skrivit krönikor för News55 i ungefär fyra år och hittar till exempel uppslag till dem när hon går i skogen, är på en middag, hör något på radion eller hittar något i bokhyllan. Hennes bästa “Erfarna tankar” hittills tycker hon är den som handlar om trasiga jeans.

– Det är en sak om du har ett par jeans du älskar, som du inte kan göra dig av med och som du lappar och lagar. Men att köpa ett par nya jeans för tusentals kronor som redan är trasiga … Jag blir fullständigt tokig!

Vad är bra med att bli äldre?

– Man får en mer avspänd relation till livet. Men det uppstår också ett vemod över att plötsligt inse att allt går fort. Därför är det viktigt att leva i nuet. 

Har du märkt av ålderism i din bransch?

– Jag kan inte säga att jag upplevt det i mitt yrke. Jag har blivit erbjuden nya styrelseuppdrag efter att jag fyllde 60. Men ålderismen finns överallt i samhället. Jag tycker att medvetenheten har blivit större och att man talar om det. Ta mode till exempel, där har man börjat med äldre modeller i tidningar och magasin. Jag tror att det är olika utbrett i olika branscher. Men vi har en knepig syn på äldre i Sverige. Tre miljoner är äldre än 55 år, det är en stor grupp, inte bara som konsumenter utan också som väljare. 

Äldre är underrepresenterade i politiken, kan du tänka dig att återvända?

– Ja men inte på heltid och inte till riksdagen, men absolut till kommunpolitiken. Vi är flera som har pratat om att vi kanske ska ställa upp. I mitt parti är det en klar övervikt av unga kandidater. Man kan se det som glädjande med framgång hos unga, men det är allt bra med en blandning för man lär av varandra. Politiken är en av få generationsöverskridande mötesplatser som finns. Ett politiskt engagemang är oerhört lärorikt, även om det bara är ett nämnduppdrag.