A-
A+

17 av 21 regioner: Folk tackar nej till Astra

Redan innan pausen har 17 av 21 regioner upplevt att personer tackat nej till vaccination med vaccinet från Astra Zeneca, enligt TT:s kartläggning. Arkivbild.
Redan innan pausen har 17 av 21 regioner upplevt att personer tackat nej till vaccination med vaccinet från Astra Zeneca, enligt TT:s kartläggning. Arkivbild.
VaccinTT

Ännu är det oklart hur förtroendet och vaccinviljan påverkas av Folkhälsomyndighetens stopp av Astra Zenecas vaccin mot covid-19.

Men redan innan beslutet möttes en klar majoritet av regionerna personer som tackade nej till Astravaccinet.

Annons

Annons

I tisdags tryckte Folkhälsomyndigheten på pausknappen. I väntan på utredningar om misstänkta biverkningar i form av blödningar och blodproppar stoppades de svenska vaccinationerna med Astra Zenecas vaccin.

Varken Läkemedelsverket eller EMA, EU:s läkemedelsmyndighet, har dock dragit tillbaka godkännandet av vaccinet. Fortfarande bedöms nyttan överstiga riskerna med Astravaccinet, enligt Läkemedelsverket som främst har ett medicinskt perspektiv.

Folkhälsomyndigheten däremot har fler synsätt att ta hänsyn till, enligt Maja Marklund, avdelningschef på Läkemedelsverket.

De måste hantera hela folkhälsoperspektivet, inklusive opinionen, vaccinationsviljan och säkerheten, säger hon.

"Förstår dilemmat"

I diskussionerna inför beslutet diskuterades bland annat frågan om hur förtroendet för vaccinationerna skulle kunna skadas om Sverige inte pausade Astravaccinet medan andra länder gjorde det, berättar Maja Marklund.

Varje sådan här händelse med misstänkta biverkningar påverkar vaccinationsviljan och oron. Det kan gå åt båda hållen och det är en avvägning som Folkhälsomyndigheten fick göra.

Läkemedelsverkets medarbetare var delaktiga som bollplank men varken rekommenderade eller avrådde Folkhälsomyndigheten till stoppet.

Nej. Det beslutet är deras. Vi hjälpte till att vrida och vända på frågan, men vi var väldigt noga, också internt, med att fastslå att vi endast ger information, säger Maja Marklund.

TT: Var det ett klokt beslut med tanke på att Läkemedelsverket inte bedömer att riskerna överstiger nyttan?

Vi uttryckte att vi förstod och stödde beslutet. Det gjorde jag också. Jag förstod beslutet. Jag förstår också dilemmat. Hur man än gör finns det de som tycker det är överdrivet försiktigt eller alldeles för sent.

Annons

Annons

17 av 21 regioner

Redan före pausen har 17 av 21 regioner upplevt att personer tackat nej till vaccination med vaccinet från Astra Zeneca, även om det i första hand handlar om enstaka fall. Det visar en kartläggning som TT har gjort.

Vi har haft ett antal som inte vill och som har varit tveksamma, säger Ronny Lestander, vaccinsamordnare i Västerbotten.

TT: Var det i en så liten omfattning att det inte ens var ett problem?

Det började bli ett problem med folk som var skeptiska, men vi hade inga jättestora avhopp.

På torsdagen väntas någon form av besked från EMA om nyttorna fortsatt överstiger riskerna. Om vaccinationerna efter det kan återupptas finns en förhoppning om att vaccinförtroendet stärks då stoppet ger en bild av att myndigheter har tagit oron om misstänkta biverkningar på allvar. Samtidigt finns också en risk för en ökad skepsis kring Astra Zenecas vaccin.

Det kommer fortfarande finnas de som är oroliga och skeptiska, säger Ronny Lestander.

Risk för otydligheter

Enligt vaccinsamordnaren har tveksamheterna handlat om de europeiska vaccinstoppen men förmodligen också om "andra ifrågasättanden".

Vi skulle egentligen ha en ganska stor vaccination med Astra denna veckan, så många har fått återbud på sin vaccinationstid helt enkelt. Av dem vet jag inte hur många som skulle varit tveksamma, säger han.

Ronny Lestander hoppas att vaccinationerna kan återupptas som förut, och hur förtroendet i så fall påverkas av stoppet ligger under myndigheternas ansvar.

Det kommer krävas en väldigt tydlig kommunikation av vad man kommer fram till i utredningen. Är kommunikationen bra tror jag att det kan stärka förtroendet för Astra, men är den dålig – att det blir otydligt – är risken att det blir fortsatta tveksamheter, säger han.

Dessvärre finns en risk att EMA:s besked inte blir svartvitt, enligt Maja Marklund på Läkemedelsverket.

En sådan risk finns nog. Min förhoppning är att det blir tydligt men jag kan inte garantera att det blir helt glasklart, säger hon.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

banner_sthlm

Nu kan du prova News55 Premium i två veckor för endast 19 kr.

Nu kan du prova News55 Premium i två veckor för endast 19 kr.

Prova idag och få tillgång till allt vårt innehåll!