5 000 småsparare snuvades på utdelning

5 000 småsparare fick inte utdelning som de hade rätt till efter det att deras aktier tvångsinlösts, enligt juristen Gustaf Leijonhufvud som förbereder en grupptalan mot fem bolag. Arkivbild.
5 000 småsparare fick inte utdelning som de hade rätt till efter det att deras aktier tvångsinlösts, enligt juristen Gustaf Leijonhufvud som förbereder en grupptalan mot fem bolag. Arkivbild.
EkonomiTT

Omkring 5 000 småsparare gick miste om utdelningar på totalt 234 miljoner kronor när deras preferensaktier tvångsinlöstes.

Det var fel, enligt investmentbolaget Kapatens, som nu förbereder ett gruppkrav mot bolagen Balder, Högkullen, Ratos, Tobin och Victoria Park.

Annons

Annons

"Ni som tvingades att lösa in era preferensaktier i Fastighets AB Balder i oktober 2017 fick inte den utdelning som ni har rätt till." Så inleds ett brev som på måndagen skickas ut till berörda, mestadels småsparare. Liknande brev skickas också till tidigare preferensaktieägare i bolagen Högkullen, Ratos, Tobin och Victoria Park.

Alla de här 5 000 aktieägarna har ägt preferensaktier i de här bolagen med utbetalning av utdelning kvartals- eller halvårsvis. I vissa fall har aktieägarna fått en delbetalning av utdelningen, men sen har bolagen beslutat att lösa in aktierna, säger Gustaf Leijonhufvud, partner på Kapatens som driver målet.

234 miljoner kronor

Utdelningsbeslut fattas vanligtvis en gång per år, vid den ordinarie årsstämman. I de här fallen beslutades om en utdelning som sedan skulle betalas ut uppdelat på antingen två eller fyra tillfällen. Att tvångsinlösa aktierna var inte fel i sig. Men att inte betala ut resterande utdelning efter aktieinlösen var fel, enligt Gustaf Leijonhufvud.

Även när aktier löses in ska ägarna få utdelning. När bolagsstämman beslutade om utdelningen uppstod en fordran till aktieägarna. Den fordran kan inte släckas ut genom en inlösen.

De största fordringarna gäller Balder och Ratos med 150 miljoner kronor respektive 63 miljoner kronor. Totalt handlar det om 234 miljoner kronor för alla fem bolag, eller omkring 48 000 kronor per person, exklusive ränta.

I Balders fall beslutades det om en utdelning på 20 kronor per aktie som skulle betalas med fem kronor per kvartal. Aktieägarna hann få en utbetalning om fem kronor, sen löstes aktierna in dagen före nästa utbetalning och ingen mer utdelning betalades ut. Därmed har aktieägarna rätt till ytterligare 15 kronor per aktie, enligt Gustaf Leijonhufvud.

De har gått till på ungefär samma sätt i alla de här fallen, säger han.

Annons

Annons

"Följt villkoren"

Balders vd Erik Selin kan inte se att bolaget har gjort något i strid med gällande regler i sitt förfarande med preferensaktierna.

Vi har följt villkoren exakt enligt de experter vi har anlitat som har koll på det. Vi har dubbel- och trippelkollat detta och varje gång jag kollar får jag samma svar, att det här är korrekt gjort, säger Erik Selin.

Grupptalan är ovanligt i Sverige och går inte till på samma sätt som i exempelvis USA där fenomenet är mer vanligt förekommande. Här bygger grupptalan på att berörda tackar ja till att vara med. Kapatens tar risken och står för kostnader för processen, men tar också 40 procent av det belopp som man driver in om man vinner målet. Resterande 60 procent går till aktieägarna.

Claes Hemberg var sparekonom på Avanza och engagerade sig i frågan när debatten om agerandet blossade upp för ungefär tre år sedan.

Det här kan vara lite banbrytande att vi i Sverige får sådana här satsningar, att vanligt folk kan få rätt mot stora jättar, säger Claes Hemberg.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons