A-
A+

Advokat: Vill inte ha råkat säga för mycket

Advokat Frida Wallin upplever att fler misstänkta i dag än när hon började inom branschen väljer att vara tysta i förhör.
Advokat Frida Wallin upplever att fler misstänkta i dag än när hon började inom branschen väljer att vara tysta i förhör.
RättsligtTT

Tystnadskulturen sprider sig bland brottsmisstänkta, enligt advokater.

Rätten att tiga är en grundläggande princip – men det är inte alltid det gynnar klienten.

I en hel del fall skulle jag säga att klienterna biter sig själva i svansen, säger advokaten Frida Wallin.

Annons

Annons

Advokat Johan Eriksson. Arkivbild.
Advokat Johan Eriksson. Arkivbild.

En person som misstänks för brott har rätt att vara tyst och behöver inte medverka till utredningen av sin egen skuld. Det är en viktig princip som slås fast i förundersökningskungörelsens tolfte paragraf. Och fler misstänkta ser till att utnyttja den här rättigheten, enligt flera erfarna utredare inom polisen som TT talat med. Bilden delas av advokater:

Det har spridit sig inom vidare kretsar, och det har blivit närmast utgångspunkten för många misstänkta att man väljer den vägen, vare sig det är bra eller inte, säger mångårige försvarsadvokaten Johan Eriksson.

Förhör på Instagram

Advokatkollegan Frida Wallin upplever även hon att fler misstänkta i dag än när hon började i yrket säger till henne att de inte vill prata.

De misstänkta har blivit betydligt mer medvetna om den rättigheten, att man inte behöver prata i förhör. Men de har också blivit medvetna om att det här kommer bli offentligt om det går till åtal. Man vill inte ha snackat och råkat säga för mycket inför andra som kan vara misstänkta i samma ärende, säger Frida Wallin.

Hon tror också det spelar roll att förhör läcker ut på sajter som Flashback och sociala medier.

Jag hörde så sent som häromdagen ett ljudbandsförhör med en av mina klienter som låg ute på ett Instagramkonto, berättar hon.

Annons

Annons

Anpassar sig

En annan förklaring kan vara att en del försvarsadvokater ser det som taktiskt att råda klienten att vara tyst.

Jag upplever att man ser i dag att lite yngre kollegor ger alla sina klienter rådet att vara tysta rakt igenom och det har att göra med oerfarenhet tror jag.

TT: Vad blir konsekvensen?

I en hel del fall skulle jag säga att klienterna biter sig i svansen, för många gånger när de lämnar en förklaring som är med sanningen överensstämmande och den går att kolla upp så kanske de blir släppta.

Flera utredare som TT talat med pekar på negativa följder av med tystnadskulturen. Brott blir mer svårutredda och i vissa fall är misstänkta tysta hela utredningen för att sedan, när de vet vilken bevisning som finns mot dem, anpassa sitt försvar till domstolsförhandlingen.

Kommer inte att hjälpa

Den förklaringen blir ibland så bra att den förtar bevisvärdet av det som åklagaren påstår, säger Johan Eriksson, men poängterar samtidigt:
Det står domstolarna fritt att säga att förklaringen framstår som en efterhandskonstruktion, och att bevisvärdet av det den misstänkte säger är lägre i en situation där du redan tagit del av bevisningen.

Johan Eriksson har reagerat på ett aggressivt tonfall som finns i debatten mot dem som utnyttjar sin rätt att inte yttra sig.

Vad är det man vill säga egentligen? Jo, att om de misstänkta pratade mer skulle de hjälpa oss att utreda brott. Det vill säga att det som vi har bestämt, det som står i förundersökningskungörelsens tolfte paragraf, det är dåligt att använda sig av det.

Eriksson tycker att man kan se frågan ur ett bevisperspektiv:

Har man full bevisning så får väl folk hålla tyst och sitta där och vänta tills det är klart. Har man inte tillräcklig bevisning så ska man nog inte gå runt och förvänta sig att den som är misstänkt kommer att hjälpa till.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.