A-
A+

Akutskola bara något för stora städer?

Allvarliga kränkningar, våld eller hot kan vara skäl till att stänga av en elev. I landets två största städer kan eleven placeras i en akutskola i stället. Arkivbild.
Allvarliga kränkningar, våld eller hot kan vara skäl till att stänga av en elev. I landets två största städer kan eleven placeras i en akutskola i stället. Arkivbild.
UtbildningTT

Den nya regeringen vill se fler akutskolor där stökiga elever ska placeras. I dag finns akutskolor endast i Stockholm och Göteborg – och frågan är om så många fler kommuner har kapacitet att driva sådan verksamhet.

Annons

Annons

Förslaget om fler akutskolor lanserades av Liberalerna i valrörelsen och återkom som en punkt i regeringens och Sverigedemokraternas Tidöavtal. I nästa års budget avsätts 50 miljoner kronor för fler akutskolor och därefter 100 miljoner kronor från och med 2024.

Men vad är en akutskola?

Kortfattat handlar det om en tillfällig lösning för grundskoleelever som blivit avstängda och alltså inte får vara kvar på sin vanliga skola. Grundskoleelever har ju skolplikt och akutskolan får ses som en väg tillbaka till normal skolgång.

Någon fastställd definition finns inte, men i Tidöavtalet beskrivs den som skolgång för "särskilt våldsamma elever". Liberalerna har formulerat det som en skola för elever som "stör ordningen eller bidrar till en otrygg miljö för andra".

Skolminister Lotta Edholm (L) har tidigare varit skolborgarråd i Stockholm där det i dag finns två akutskolor. Edholm lyfter fram de goda erfarenheterna därifrån:

Det är min bestämda uppfattning att det finns ett behov. Det visade Stockholm när verksamheten hade startat. När vi väl hade brutit barriären av misstroende – “så här gör man inte” – visade det sig vara framgångsrikt. Och mest positiva var eleverna som hade placerats där, säger Lotta Edholm till TT.

Kvalificerat stöd

I Stockholm har akutskolorna tolv platser. Med tanke på att staden har nästan 79 000 grundskoleelever i sina skolor är det alltså en ytterst liten verksamhet.

Det är inte alltid alla tolv platser är fyllda hela året, men vi ser ändå behovet av att ha kapaciteten, säger grundskoledirektör Lee Orberson.

Placering i akutskola är en disciplinär åtgärd, men Lee Orberson vill hellre beskriva den som ett stöd än ett straff.

Om en elev utgör en fara för andra kan skolan markera att beteendet inte är acceptabelt. Men eleven har också rätt till utbildning och på akutskolan får eleven ett väldigt nära och kvalificerat stöd. Samtidigt kan den vanliga skolan stötta de elever som eventuellt utsatts för kränkningar eller våld.

Annons

Annons

Tidsbegränsat

Han understryker att placeringarna är tidsbegränsade till max fyra veckor, och bara kan förlängas vid synnerliga skäl. Men under denna tid kan akutskola, socialtjänst och eventuellt polis arbeta parallellt, och elevens hemskola - med stöd av akutskolan - förbereda för en återgång.

Även om det är en kort tid ger det effekter för alla inblandade. Beroende på vad som skett kan det bli nödvändigt för eleven att byta (ordinarie) skola, men då finns tid att fortsätta dialogen med vårdnadshavarna, säger Lee Orberson.

Stockholm och Göteborg är, så vitt känt, ensamma om att driva akutskolor. Varför?

Vi har en stor verksamhet, vi kan avsätta resurserna och vi har kompetensen och personalen. Men det är ju en stor spännvidd mellan kommuner i Sverige. För en kommun med tre skolor kanske det blir svårt, säger Lee Orberson.

Studiebesök

I Göteborg drivs akutskola under namnet Elevator, med åtta platser. Erfarenheterna är goda, enligt enhetschef Johanna Funke som även hon bedömer att stadens storlek och resurser har varit en förutsättning för verksamheten.

Jag har haft studiebesök av flera småkommuner som undrat hur de ska gå tillväga. Men det ställs höga krav på att insatsen verkligen fungerar i alla led, och jag har svårt att se att en liten kommun har möjlighet att rigga för det. Det är också svårare i en liten kommun att omfördela resurserna om det behövs, säger hon.

Malmö jobbar på ett liknande sätt med elever som behöver byta miljö en period, men kallar inte verksamheten för akutskola. Skolkommunalrådet Sara Wettergren (L) tror även hon att akutskola, eller motsvarande, förutsätter resurser.

Det krävs lite muskler för att kunna bygga upp en sådan struktur. På mindre orter har du färre skolor och prioriterar kanske lokal närvaro av stödresurser.

Hjälpas åt

Södertälje, med 101 000 invånare, har haft en akutskola – eller skolakut som benämningen var där – för utåtagerande elever, men med tiden inriktades verksamheten på elever med hög frånvaro. Skolakuten hade ibland få eller inga elever alls, så efter några år övergick den till en mobil verksamhet där hemmasittare fick hjälp, förklarar Monica Sonde, avdelningschef vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och tidigare utbildningsdirektör i Södertälje.

Södertälje är en relativt stor kommun, men vi såg inte behovet av att hela tiden ha en skolakut i beredskap. Vi behövde använda resurserna på fler sätt. Södertälje brottades även med omfattande skolfrånvaro och där hade vi en möjlighet att nå fler omedelbart, säger hon.

Men skolminister Lotta Edholm (L) bedömer att akutskolor kan inrättas utanför storstäderna.

Det både tror och hoppas jag. Det handlar om resurser i form av välutbildade personer, med särskilda kunskaper om den här elevgruppen. Det finns ingenting som hindrar att kommuner går samman och hjälps åt, helt enkelt. Det är förstås lättare i storstadsregioner än där det är glest befolkat, men det viktiga är väl att akutskolor kommer till stånd där de behövs som allra mest, säger hon.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.