A-
A+

Ärkebiskopen: "Har förvånats"

Ärkebiskop Antje Jackelén har förvånats över att vissa ämnen lyfts som valfrågor i kyrkovalet. Arkivbild.
Ärkebiskop Antje Jackelén har förvånats över att vissa ämnen lyfts som valfrågor i kyrkovalet. Arkivbild.
KyrkovaletTT

Ska man kunna bli präst om man inte vill viga samkönade par? Ska kyrkans företrädare avstå från att uttala sig i dagsaktuella politiska frågor?

Flera frågor som lyfts inför kyrkovalet står egentligen utanför kyrkopolitikens makt, enligt ärkebiskop Antje Jackelén.

Annons

Annons

Valkuvert delas ut till röstande utanför lokalen för förtidsröstning i kyrkovalet 2021 vid S:t Johannes kyrka vid Triangeln i Malmö.
Valkuvert delas ut till röstande utanför lokalen för förtidsröstning i kyrkovalet 2021 vid S:t Johannes kyrka vid Triangeln i Malmö.
Om ärkebiskopen varit kyrkopolitiker hade hon lyft frågan om den andliga hälsan.
Om ärkebiskopen varit kyrkopolitiker hade hon lyft frågan om den andliga hälsan.

Nomineringsgruppen Öppen kyrka och Socialdemokraterna har båda som mål att alla präster i Svenska kyrkan ska vilja viga samkönade par. Samtidigt skriver Vänstern i Svenska kyrkan: "Lika självklart är det att alla präster ska viga par oavsett hur familjebildningen ser ut".

Det som ifrågasätts är den så kallade väjningsrätten, som innebär att den enskilda prästen i dag kan säga nej till att viga ett samkönat par.

"Biskopens ansvar"

Det är församlingens ansvar att se till att alla par som har rätt till vigsel också får en vigselförrättare, men man kan inte tvinga en enskild präst till vigsel av ett specifikt par, oavsett kön. Det är vad svensk lag säger, kommenterar ärkebiskop Antje Jackelén.

Hon hänvisar också till kyrkans läronämnd, som kommit fram till att det skulle strida mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära om kyrkomötet beslutade om ett sådant krav på prästerna. Det är biskopens ansvar att bedöma om en person är lämplig att bli präst.

Det säger sig självt. Om man skulle ha en katalog över vilka åsikter eller beteenden en kandidat ska uppvisa så urholkar man själva tanken med biskopens ansvar och uppdrag. Det åligger biskopen att göra en samlad bedömning av varje prästkandidats lämplighet.

Annons

Annons

Har förvånats

TT: Men ändå lyfts det fram som valfrågor?

Det har jag också förvånats över, säger Antje Jackelén.

Andra nomineringsgrupper, som Borgerligt alternativ och Sverigedemokraterna, propagerar för att Svenska kyrkans ledning ska avstå från att uttala sig i dagsaktuella politiska frågor, som till exempel migrationspolitik.

"Genom att göra politiska ställningstaganden skapas trösklar och splittring. Kyrkan exkluderar mer än den inkluderar och blir fylld av konflikt, i stället för att vara ett tecken för enhet", skriver Borgerligt alternativ i en debattartikel i Expressen.

"Kraftig politisk slagsida"

Och så här skriver Sverigedemokraterna i sitt valmanifest:

"Svenska kyrkans arbete och opinionsbildning i flykting- och migrationsfrågor är djupt och brett och etablerat sedan flera år och har kraftig politisk slagsida i förhållande till en stor del av medlemmarnas och svenska folkets intresse och önskemål".

Även mot detta resonemang har ärkebiskopen invändningar. I kyrkan har alla viktiga frågor en hemvist, slår hon fast. Varje döpt person har enligt ärkebiskopen ett uppdrag att utifrån sin tro bidra på bästa sätt och för dem som är prästvigda är det ansvaret särskilt stort.

Svenska kyrkans uppdrag är att förkunna evangelium i ord och handling. Det handlar både om det inre livet men också om de konsekvenser som tron får i det offentliga rummet och därför är Svenska kyrkan alltid intresserad av samhällsfrågor.

Två ansvarslinjer

I grunden finns två ansvarslinjer inom Svenska kyrkan, framhåller hon. Den ena bestäms av hur medlemmarna röstar i kyrkovalet, den andra består av den så kallade vigningstjänsten, alltså biskopar, präster och diakoner.

TT: Om du i stället var kyrkopolitiker, vilka frågor skulle du lyfta?

En fråga som inte kommit upp så mycket är den andliga hälsan. Barns rätt till andlig utveckling är svensk lag i och med barnkonventionen. Det här är en samhällsfråga där kyrkan har en given roll.

Antje Jackelén hade också önskat en större debatt om hur trossamfunden behandlats under pandemin och hur detta går ihop med religionsfriheten.

På gym för kroppen fick man ha en person per tio kvadratmeter, medan i ett gym för själen och anden, det vill säga en kyrka, fick man bara ha åtta personer, oavsett hur stor kyrkan var. Varför var det möjligt att behandla trossamfunden så?
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

390kronor

Vår Premiumtjänst fyller ett år – det firar vi med ett kanonerbjudande! Du får ett helår för endast 390 kronor.