A-
A+

Att skjuta upp saker kan vara dåligt för hälsan

Universitetsstudenter som skjuter upp saker riskerar sämre hälsa enligt svensk forskning. Arkivbild.
Universitetsstudenter som skjuter upp saker riskerar sämre hälsa enligt svensk forskning. Arkivbild.
HälsaTT

Mår vi dåligt för att vi inte utför saker som vi planerat? Eller skjuter vi upp saker för att vi mår uselt? Svenska forskare har försökt bena ut vad som är hönan eller ägget när det kommer till att prokrastinera.

Annons

Annons

Fred Johansson, psykolog och doktorand vid Sophiahemmets Högskola.
Fred Johansson, psykolog och doktorand vid Sophiahemmets Högskola.

Att skjuta något på framtiden bara för att du inte har lust med det just nu, trots att du anar att det får negativa konsekvenser, är en ganska vanlig företeelse. Det kan kännas skönt i stunden men det kan påverka hälsan negativt, enligt en svensk studie publicerad i Jama Network Open.

Även om det varit känt sedan tidigare att det finns en koppling mellan att skjuta upp saker och negativa hälsoutfall så har det inte varit tydligt vad som kommer först - hönan eller ägget. Är det själva prokrastineringen som skapar nedstämdhet, ångest och stress eller är det till exempel nedstämdheten som är förklaringen till varför uppgifter inte blir utförda?

Undersökte förändringar

Det ville en grupp forskare ta reda på och följde därför omkring 3 500 studenter från åtta svenska universitet. Studenterna fick svara på webbenkäter vid ett antal tillfällen under nio månader. Enkäterna innehöll bland annat olika påståenden om huruvida man skjuter upp uppgifter när det inte finns en tidsgräns och om man ofta väntar med saker som ska göras till dagen efter. Dessutom samlades uppgifter om olika hälsoparametrar in.

Man vet sedan tidigare att prokrastinering är vanligare bland unga universitetsstudenter än andra. Troligen för att studentlivet ger fler möjligheter att skjuta upp saker än vad många jobb gör, säger Fred Johansson, psykolog och doktorand vid Sophiahemmets högskola i Stockholm.

Till skillnad från de flesta tidigare studier på området så tog forskarna nu hänsyn till hur deltagarna mådde vid studiens början. Var någon deprimerad vid start så försökte man se om prokrastinering kunde leda till att depressionen blev värre.

Annons

Annons

Finns verktyg

Och slutsatsen är att det tycks finnas en viss koppling men att den är svag. Symtom på depression ångest, stress och sömnproblem är exempel på det som tycks kunna förvärras i och med prokrastinering. Att skjuta upp saker kopplades också till en högre grad av ensamhet, lägre grad av fysisk aktivitet och sämre sömnkvalitet.

Potentiellt skulle det kunna ha positiva hälsoeffekter om man kunde minska prokrastineringen. Men vi kan inte med säkerhet säga att det handlar om ett orsakssamband, säger Fred Johansson.

Han tillägger att för individen kan det vara jobbigt att hela tiden skjuta upp saker som behöver göras.

I studien tittar vi på prokrastinering på gruppnivå, men troligtvis är det så att prokrastinering kan ha mer negativa konsekvenser för vissa personer än för andra.

Icke-rationellt uppskjutande

Det finns olika teorier som varför prokrastinering kan ha negativa konsekvenser för hälsan. En är att det uppstår en ökad stress när saker inte blir gjorda i den takt vi tänkt oss. En annan är att vi skjuter upp hälsosamma beteenden som att gå och träna. För den som skjuter upp ett vård- eller tandläkarbesök kan det få stora konsekvenser.

Det finns självklart tillfällen då man måste prioritera för att det händer något viktigare eller oväntat. Men prokrastinering handlar om ett icke-rationellt sätt att vänta med att göra saker, säger Fred Johansson.

Men det finns tips för den som vill bli bättre på att ta tag i saker, enligt Fred Johansson.

Om du har ett långsiktigt mål kan du bryta ner det i mindre delmål, då kan det bli lättare att fullfölja. Ett annat knep är att stänga av mobilen eller ta bort notiser från mejlen om det är sådant som distraherar dig under en uppgift. Man kan också träna på att stå ut med det motstånd som kommer när man börjar med en uppgift.

Forskarna lyfter själva fram några svagheter med studien. Bland annat att det kan finnas faktorer som påverkar utfallen som inte tagits hänsyn till, som hur samvetsgranna deltagarna varit när de svarat och genetiska faktorer. De lyfter också att studien genomfördes under pandemin vilket kan ha påverkat resultatet.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.