Både gas och broms – coronabesked spretar

Universitet och skolor har öppnats igen. Samtidigt ökar smittan. Arkivbild.
Universitet och skolor har öppnats igen. Samtidigt ökar smittan. Arkivbild.
CoronavirusetTT

Beskeden om coronaviruset krockar – ökad smitta men också lättnader i restriktionerna. En paradox som är omöjlig att undvika, enligt experter på kriskommunikation.

Annons

Annons

Smittan ökar samtidigt som skolorna har öppnats och lagsportsutövning och besök på äldreboenden tillåts. Allt fler ropar också på ytterligare lättnader. Hur ska vi egentligen tolka pandemiläget när budskapen är motstridiga? Det är riktigt komplicerat, medger Elisabeth Wall Bennet, kommunikationschef på Folkhälsomyndigheten.

Det är svårt. Det är flera budskap samtidigt. Men smittan sprids i klusterutbrott. Det är tydligt nu, säger hon.

Det gör att det är bäst att både gasa och bromsa när det gäller restriktionerna – vissa begränsningar tas bort, medan de skärps i andra lägen. Folkhälsomyndigheten fortsätter att hamra in budskapet att vi måste hålla i och hålla ut, förklarar hon.

Vi tror ju på frivillighet. Vi vill komma ifrån förbud, i stället vill vi att det ska finnas en egen motivation. Att man förstår hur viktigt det här är.

Inga genvägar

Grundbudskapet som kommuniceras är uthållighet, förklarar hon.

Det finns inga genvägar, säger Elisabeth Wall Bennet.

Fast det där med gasen och bromsen samtidigt är en riktigt svår paradox att förmedla, konstaterar Mats Eriksson, kriskommunikationsforskare vid Örebro universitet.

Restriktionerna går åt ena hållet och smittan åt det andra. Det skapar osäkerhet, och är jätteproblematiskt ur ett kommunikationsperspektiv, säger han.

Det finns dock inte någon snabbfix för att lösa problemet, förklarar han. Vi är lite trötta på pandemin och vill leva som vanligt, och vi har vant oss vid viruseländet. Det är inte samma läge som i våras då pandemin var ny och skräckinjagande.

Vad man kan åstadkomma med kommunikation är lite begränsat, kommunikation måste kombineras med regler och riktlinjer. Folkhälsomyndigheten har satsat på att impregnera oss, men nu måste man kanske hitta andra talespersoner, säger Mats Eriksson.

Exakt vilka, och hur, kan han dock inte säga. Men det behövs antagligen nya grepp, när intresset för att ta till oss informationen går ned.

Annons

Annons

Infekterade frågor

Eriksson tar upp den här så infekterade munskyddsfrågan – kanske kan ett munskydd i ansiktet på folk signalera att det är allvar igen.

Munskydd är en stor fråga utomlands, men här anses vi inte behöva dem. Fast kanske skulle medvetandet om smittan öka genom deras symbolik. Det är inte jättekul att gå på krogen med ett munskydd på.

Mediernas bevakning av pandemin och smittoläget är väldigt betydelsefullt för hur vi agerar, förklarar han.

Nya vinklar och perspektiv behövs, säger Mats Eriksson.

Marina Ghersetti, universitetslektor och journalistikforskare vid JMG vid Göteborgs universitet, berättar att kommunikationen från myndigheterna fungerade väldigt bra i våras.

Vi gjorde undersökningar om vad allmänheten tyckte i maj. Då ansåg många att myndigheterna lyckades förmedla information i väldigt stor utsträckning, och att allmänheten vidtog rätt åtgärder, säger Marina Ghersetti.

Egna erfarenheter

Nu verkar många strunta i rekommendationerna, tycker hon, och ser även hon att vi verkar ganska trötta på viruset.

Det mesta tyder på att det inte är för att folk inte vet vad de ska göra. De väljer att inte följa riktlinjerna.

En orsak till att vi inte efterlever reglerna skulle kunna vara att de flesta av oss inte känner någon som dött eller drabbats svårt av viruset, förklarar hon.

När bilden i medierna avviker för mycket från våra egna erfarenheter så litar vi mest på de egna erfarenheterna, säger Marina Ghersetti.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons