A-
A+

Bärplan sparar energi – nya färjor kan väntas

Den svenska, eldrivna bärplansbåten Candela C-7 på båtmässan i Venedig förra sommaren. Under båten finns en vinge som lyfter farkosten, likt ett flygplan. Nu har forskare i Göteborg studerat bärplansvingar närmare. Arkivbild.
Den svenska, eldrivna bärplansbåten Candela C-7 på båtmässan i Venedig förra sommaren. Under båten finns en vinge som lyfter farkosten, likt ett flygplan. Nu har forskare i Göteborg studerat bärplansvingar närmare. Arkivbild.
SjöfartTT

Vingar under vattenytan kan bli ett lyft för mera energisnål sjöfart.

Moderna bärplansbåtar tar sig fram med upp till 80 procent mindre vattenmotstånd än traditionella fartyg.

Tekniken kan komma att användas på bland annat skärgårdsfärjor.

Annons

Annons

Bärplansbåtar av olika slag har funnits länge. På 1960-talet gick färjor av denna typ bland annat över Öresund och Ålands hav.

De använder vingar, precis som flygplan gör. Men vingarna sitter under båten, och är under vattenytan. De lyfter hela båten upp ur vattnet, säger Arash Eslamdoost, docent i tillämpad hydrodynamik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

När skrovet lyfts ur vattnet, behövs mindre energi för att driva fartyget framåt.

Den förra generationen av bärplansfärjor togs ur bruk för att de, i längden, blev kostsamma. De var byggda av stål, som är tungt och dyrt att underhålla.

Lättare material

Efter sekelskiftet har det i stället kommit fritidsbåtar med bärplansteknik, byggda av kolfiber eller något annat kompositmaterial som både är lätt och håller formen under hård belastning. Vi har bland annat fått se dem inom seglingssporten.

Nu har Chalmers och marinforskningsinstitutet SSPA studerat bärplansbåtar närmare, bland annat i en stor vattentunnel i Göteborg.

Projektet har haft sitt fokus på vingen av kompositmaterial – den som oftast inte syns – och hur den beter sig när exempelvis vinkeln mot vågorna, fartygets hastighet eller annan belastning varierar.

Annons

Annons

Behövs för eldrift

Modern teknik har gett både nya möjligheter och ett större intresse för bärplansbåtar.

Kontrollsystemen för att hålla fartygen i balans var inte så utvecklade tidigare. Nu finns sensorer med hög precision, och avancerade datasystem som hjälper till att balansera vingarna, till exempel mot vågorna, säger Arash Eslamdoost.

Samtidigt har utvecklingen av eldrivna fartyg riktat fokus mot att minska vattenmotståndet.

Annars blir räckvidden för batteridrivna båtar för liten, konstaterar Eslamdoost.

Forskning om bärplansteknik pågår även på andra ställen.

Inom några år kommer vi att få se elektrifierade bärplansfärjor runt om i världen, tror Arash Eslamdoost.

Fart mindre viktig

Han tänker i första hand på färjor för trafik i exempelvis städer och skärgårdar.

När skrovet lyfts av vingen och motståndet från vattnet minskar, är en möjlig fördel att man kan öka farten.

Men högre hastighet kräver mera bränsle, eller elektricitet. Man får fråga sig om hastighet eller räckvidd är mest intressant. Jag tycker inte att bärplansfärjor behöver gå särskilt mycket fortare än dagens fartyg i samma trafik, säger Arash Eslamdoost.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.