Bättre villkor ett måste för återstarten

Fritte Fritzson, komiker som även driver ståuppklubben Oslipat, hoppas att regeringen har insett att man måste stötta kulturlivet efter behov. Somliga kanske hjälps bäst av skattelättnader, medan andra bättre hjälps av bidrag. Pressbild.
Fritte Fritzson, komiker som även driver ståuppklubben Oslipat, hoppas att regeringen har insett att man måste stötta kulturlivet efter behov. Somliga kanske hjälps bäst av skattelättnader, medan andra bättre hjälps av bidrag. Pressbild.
KulturTT

Hur ska kulturlivet komma i gång igen efter coronapandemin? Regeringen har tillsatt en utredning med ett halvår på sig att besvara frågan. Men redan nu har Sveriges kulturarbetare svar – och förhoppningar.

Annons

Annons

Annons

Annons

Pierre Ström, trubadur och ordförande i Yrkestrubadurernas förening, hoppas att regeringens viktigaste lärdom är att man i framtiden måste vara snabbare att lyssna på organisationer som Teaterförbundet och KLYS när de larmar om kris. Arkivbild.
Pierre Ström, trubadur och ordförande i Yrkestrubadurernas förening, hoppas att regeringens viktigaste lärdom är att man i framtiden måste vara snabbare att lyssna på organisationer som Teaterförbundet och KLYS när de larmar om kris. Arkivbild.
Sophia Segrell, konstnärlig ledare för Dockteatern Tittut i Stockholm, tror att långsiktigt tänkande och ekonomisk trygghet för frilansare är det viktigaste när kultursektorn ska starta igen efter pandemin. Privat bild.
Sophia Segrell, konstnärlig ledare för Dockteatern Tittut i Stockholm, tror att långsiktigt tänkande och ekonomisk trygghet för frilansare är det viktigaste när kultursektorn ska starta igen efter pandemin. Privat bild.

Utredningen "Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin" tillsattes i december och ska påbörjas nu i januari. Särskild utredare är Linda Zachrison, tidigare kulturråd vid Sveriges ambassad i Washington, som i sitt arbete ska bistås av sakkunniga och experter från kultursektorn.

Utredningen ska presenteras först den 30 juni – men för att redan nu få en fingervisning om vilka åtgärder som måste till har TT ställt frågan till några utvalda kulturarbetare: Vad kan regeringen göra för att skapa goda förutsättningar för kultursektorns återstart efter pandemin?

Sophia Segrell, konstnärlig ledare för Dockteatern Tittut, tror att långsiktigt tänkande är det allra viktigaste.

Långsiktigt tänkande och åtgärder som skapar trygghet att stanna kvar i yrket. Kultursektorn består av många frilansare och enskilda konstnärer som har drabbats hårt av pandemin. Långsiktig tänkande och en ekonomisk trygghet ger dem möjlighet att fortsätta arbeta under krisen och snabbt kunna återstarta, säger hon.

Pierre Ström, trubadur och ordförande i Yrkestrubadurernas förening, tror att det krävs ytterligare krisstöd.

Många träffades inte av Kulturrådets krisstöd, till exempel de som organiserar sin verksamhet i enskilda firmor med lägre omsättning än 200 000 kronor. För dem behövs ytterligare stöd. Det gäller också företagare som hyr ut ljud och ljus till branschen, säger han.

Pierre Ström får på sätt och vis medhåll från komikern Fritte Fritzon, som även driver den ambulerande ståuppklubben Oslipat.

Man måste se till att alla får det stöd som de behöver, oavsett om det är bidrag, skattelättnader eller andra hjälpinsatser, säger han.

Viktig lärdom: Lyssna

När det gäller kultursektorns fortsatta utveckling efter pandemin tror Sophia Segrell att samma sak gäller som för själva återstarten.

Ge också frilansare, även tekniker, scenografer och alla yrken inom konsten möjlighet att fortsätta sitt yrke och utvecklas i kristid. Att de finns är viktigt eftersom både fria grupper och institutioner är beroende av dem, säger hon

Pierre Ström förespråkar en förändring av a-kassan. Han menar att systemet måste ändras så att frilansare lättare kan uppbära ersättning vid arbetslöshet.

Vilka lärdomar kan regeringen dra av pandemin? För Sophia Segrell är svaret enkelt: att många kulturutövare har dåliga villkor redan som det är. Följaktligen är de ytterst sårbara när en kris står i farstun.

Pierre Ström hoppas att regeringen av pandemin ska ha lärt sig att snabbare lyssna på organisationer som till exempel Teaterförbundet och KLYS när dessa i tider av kris larmar om kulturarbetarnas sits.

Fritte Fritzon hoppas att man har lärt sig att inte ta kultursektorn för given – och insett att den också består av många personer som inte syns.

Alla de som jobbar bakom scenerna, som driver scenerna och som levererar infrastrukturen för att kulturen ska utvecklas, säger han.

Annons

Annons

Satsa på liten som stor

"Återstart i kulturen" ska också finna svar på hur regeringen efter pandemin kan hjälpa till ett möjliggöra ett starkt, hållbart och oberoende kulturliv i hela Sverige.

Pierre Ström tror starkt på bredare kultursatsningar från regeringshåll. Just nu är stödet för många områden inom kultursektorn svårt eftersatt.

Sophia Segrell tycker att man måste lyfta blicken och satsa även på små och enskilda aktörer – inte bara på stora kulturinstitutioner.

Ge fria konstnärer och de som jobbar inom kultursektorn men som inte syns en plattform att utgå från. Det behövs en stabil grund att stå på.

Fritte Fritzon menar att regeringen hädanefter måste ställa krav på både offentliga och privata aktörer vad gäller att skapa möjligheter för kulturlivet. Direkt kulturstöd till små och stora institutioner räcker inte hela vägen, menar han.

Det finns en uppsjö av kulturaktörer som inte får bidrag, men som är minst lika viktiga för kulturlivet. Det kan handla om privatteatrar, rockklubbar, ståuppklubbar, jazz- och rockmusiker eller konstgallerier. De här aktörerna behöver inte en genombyråkratiserad tillsynsverksamhet, där varenda ölunderlägg synas under lupp.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons