A-
A+

Bidragsbrott hotar välfärden– "stort läckage"

Amir Rostami, kriminolog och regeringens särskilda utredare, säger att bidragsbrott är ett samhällshotande problem. Arkivbild.
Amir Rostami, kriminolog och regeringens särskilda utredare, säger att bidragsbrott är ett samhällshotande problem. Arkivbild.
BrottTT

Årligen betalas mellan 8 och 20 miljarder kronor ut felaktigt i bidrag. Nu levererar en utredning förslag på hur man ska få bukt med välfärdsbrotten.

Om vi inte får kontroll på fusket kommer medborgarnas vilja att bidra till välfärden att sjunka drastiskt.

Annons

Annons

Den slutsatsen drar Amir Rostami, kriminolog och regeringens särskilda utredare för den utredning som ska ta fram åtgärder för stoppa bidragsbrott.

Jag skulle vilja säga att det finns ett stort läckage i vårt välfärdssystem och att det är ett samhällshotande problem, säger han.

På onsdagen presenterades en delredovisning med flertalet förslag på hur man ska gå till väga för att reducera felaktiga utbetalningar. Det finns privatpersoner som medvetet fuskar, men bidragsfusk har även blivit en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten.

Vi behöver ett helhetsgrepp och omfattande förändringar, konstaterar Rostami.

Inför sanktionsavgifter

Den första åtgärden som Rostami föreslår är att man inför sanktionsavgifter för de som fuskar.

Om en person får en förmån utan att ha rätt till den ska myndigheterna som vanligt kräva tillbaka pengarna, men också lägga på en straffavgift på 25 procent.

Om man har gjort fel på grund av hälsa, ålder eller liknande förhållanden ska man ha möjlighet att slopa avgiften.

Allvarligare bidragsbrott ska även i fortsättningen anmälas till brottsutredande myndigheter, säger Rostami. Men polisen har inte tillräckligt med kompetens eller resurser.

De som begår organiserade brott är specialister. De behöver mötas av specialister på brottsbekämpning. Vi har sådana på Ekobrottsmyndigheten.

Rostami föreslår alltså att stärka Ekobrottsmyndigheten och flytta ansvaret för bidragsbrottsutredningar dit.

Rostami framhåller också vikten av en tydlig uppföljning av åtgärderna, något som han vill ge Ekonomistyrningsverket i uppgift.

Annons

Annons

Stor samsyn

Under de senaste åren har många utredningar och kartläggningar för att få bukt med bidragsbrotten lagts fram. De har enligt Rostami bidragit till viss förbättring, men det finns fortfarande mycket kvar att göra.

Till exempel leder få bidragsbrott till åtal eller fällande dom. Han menar att samhället reagerar för långsamt – eller inte alls – på överträdelserna.

Därför hoppas Rostami att den stora samsynen på problemet ska leda till att utredningen får stort genomslag.

Jag hoppas att helheten går igenom och att man inte bara tar delar av den. Jag tror att helhetspaketet som sådant är mer slagkraftigt.

Nästa fas av utredningen ska ta fasta på förebyggande åtgärder. Man ska bland annat se över möjligheten att upprätta exempelvis bidragsspärrar eller näringsförbud.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.