Blodprov kan varna för svår covid-19

– Vi förstod att det här skulle bli stort, säger immunologen Anna Smed Sörensen om studien som visar att blodet tidigt kan avslöja hur sjuk en covid-19-patient kommer att bli.
– Vi förstod att det här skulle bli stort, säger immunologen Anna Smed Sörensen om studien som visar att blodet tidigt kan avslöja hur sjuk en covid-19-patient kommer att bli.
CoronavirusetTT

I en unik studie har svenska forskare studerat immunsvaret hos covidpatienter under hela sjukdomsförloppet. Preliminära resultat visar att det kan finnas ett slags markörer i blodet som tidigt avslöjar hur svårt sjuk en patient kommer att bli.

Annons

Annons

Halten av vissa immunceller tycks visa hur svårt sjuk en patient med covid-19 riskerar att bli. Arkivbild.
Halten av vissa immunceller tycks visa hur svårt sjuk en patient med covid-19 riskerar att bli. Arkivbild.

När de första patienterna med covid-19 började dyka upp efter sportlovet var immunologen Anna Smed Sörensen och hennes forskargrupp vid Karolinska Institutet beredda. De höll sedan ett antal år tillbaka på med en studie i samarbete med Karolinska universitetssjukhuset, där de tog blodprov och prov från luftvägarna hos influensapatienter som kom till sjukvården. Nu kunde forskargruppen enkelt växla om och i stället systematiskt börja samla in prover från patienter som smittats med det nya coronaviruset.

Vi förstod att det här skulle bli stort, så efter en riskbedömning bestämde vi oss för att köra i gång, säger Anna Smed Sörensen, immunolog och forskargruppsledare vid Karolinska institutet.

Blodprov och topsning

De drygt 160 patienter som gav sitt samtycke att delta i studien fick lämna blodprov och prov från luftvägarna vid det första mötet. Därefter har forskargruppen följt patienterna genom hela sjukdomsförloppet, med fortsatta prover och undersökningar.

På så vis har forskarna samlat in ett mer eller mindre världsunikt provmaterial, som ger en bild av hur immunsvaret reagerar hos covidpatienter med allt från så lindriga symtom att de inte vet om att de är sjuka, till patienter som får mycket svåra komplikationer – och i vissa fall patienter som blir så svårt sjuka att de inte överlever.

Den övergripande frågan i vårt projekt är att förstå hur det kommer sig att samma virus ger så olika sjukdomsgrad, och vilken roll immunförsvaret spelar. Lite förenklat kan man säga att samlad forskning pekar på att de som blir jättesjuka ofta blir det för att immunförsvaret överreagerar och börjar skada kroppens egna celler, säger Anna Smed Sörensen.

Annons

Annons

Förhöjd halt

När forskarna nu har gjort en första analys av proverna framträder ett mönster – hos de personer som var mycket svårt sjuka fanns klart förhöjda halter av en celltyp som kallas för myeloida suppressorceller i blodet. Dessutom kunde forskarna se att en förhöjd halt redan i tidiga blodprov hade ett samband med svårare sjukdomsförlopp.

Att halten är förhöjd ser vi även hos influensapatienter. Men hos covidpatienterna var det mycket höga nivåer i blodet, säger Anna Smed Sörensen.

Myeloida suppressorceller är en typ av immunceller som bromsar T-cellernas aktivitet, den del av immunförsvaret som bland annat ska angripa virusinfekterade celler. Anna Smed Sörensen tolkar dock inte resultatet som att det bara är den bromsande effekten som gör patienterna svårt sjuka. Snarare är den förhöjda halten ett tecken på att immunförsvaret är ur balans.

Det man ser är att det är fullt påslag överallt i immunförsvaret, det verkar vara helt felreglerat. Det är mycket gas och för lite broms. Så trots att man har höga nivåer av myeloida suppressorceller är det inflammatoriska svaret väldigt starkt, säger Anna Smed Sörensen.

Rätt skede

Hon understryker att resultaten ska betraktas som preliminära, då studien än så länge bara har lagts upp som en preprint på sajten Medrxiv i väntan på publicering. Men hon bedömer sambandet som trovärdigt, och dessutom går det i linje med liknande observationer från andra forskargrupper.

Att tidigt kunna förutsäga vilka patienter som kommer att bli svårt sjuka är något av en önskedröm inom sjukvården. Framför allt när det gäller en sjukdom som det ännu inte finns något botemedel mot. Då kan de behandlingar som ändå finns till hands sättas in så tidigt som möjligt och i rätt skede.

Våra data tyder på att det här skulle kunna vara en sådan markör, som hjälper till att avgöra var man ska lägga krutet när sjukvården är svårt ansträngd. Sedan skulle jag inte påstå att man skulle använda det som den enda markören, men det här kan vara ett viktigt steg på vägen och dessutom bidra till att vi bättre förstår sjukdomsförloppet, säger Anna Smed Sörensen.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons