A-
A+

Bottenbetyg för Sveriges cirkulära ekonomi

Att bygga nytt kräver mycket resurser som vi inte får tillbaka. Arkivbild.
Att bygga nytt kräver mycket resurser som vi inte får tillbaka. Arkivbild.
MiljöTT

Sverige framhålls ofta som en förebild i klimatsammanhang. Vi är duktiga på att sopsortera och har en koldioxidsnål ekonomi. Men när man för första gången undersökt hur cirkulära vi är blir det underbetyg för Sverige.

Annons

Annons

Svenskar är duktiga på att återvinna, men konsumerar ändå för mycket. Arkivbild.
Svenskar är duktiga på att återvinna, men konsumerar ändå för mycket. Arkivbild.

Om alla skulle leva som vi gör i Sverige skulle det krävas 3,8 jordklot. Den absoluta majoriteten av de resurser vi använder används aldrig igen.

Sverige är bara 3,4 procent cirkulärt, visar en ny rapport som finansierats av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source och tagits fram av den nederländska klimatorganisationen Circle Economy i samarbete med svenska RISE.

Det kan jämföras med den globala siffran på 8,6 procent, enligt en rapport från 2020.

3,4 procent är jättelågt jämfört med det globala medeltalet och ännu lägre jämfört med dem som är bäst, säger Klas Cullbrand som är innovationsledare RE:Source.

Nederländerna har en cirkularitet på 24,5 procent och Österrike 9,7 medan Norge hamnar på 2,4 enligt rapporter som också gjorts av Circle Economy.

Låsta resurser

Större delen av resurserna som används för att tillgodose våra behov och önskemål kommer från så kallade jungfruliga källor. 96,6 procent av resurserna ingår inte i den cirkulära ekonomin, de blir låsta i sådant som byggnader och infrastruktur, släpps ut eller förstörs.

Sveriges resursutvinning per capita är den fjärde största i världen och vårt materiella fotavtryck är tredje störst i EU.

För många innebär cirkularitet återvinning, men fokus borde i stället skiftas mot hur vi producerar och konsumerar resurser, säger Klas Cullbrand.

Även ett optimalt designat återvinningssystem kommer att ha förluster. Mycket resurser blir också upplåsta i samhället och därmed inte tillgängliga för framtida generationer, så det vi verkligen måste göra är att börja konsumera mindre från första början.
Mycket av det vi gör är att lägga stora resurser på att utveckla återvinningsprocesser för att återvinna något som inte är designat för att återvinnas från första början. Vi måste tänka oss för och göra rätt från början.

Annons

Annons

Stora insatser

I rapporten presenteras en rad möjliga scenarier som tillsammans skulle fördubbla Sveriges cirkularitet till 7,9 procent och samtidigt minska det materiella fotavtrycket med 42,6 procent. Det kan låta enkelt, men kräver ändå stora insatser, förklarar Klas Cullbrand.

Många av de åtgärder som beskrivs kräver många år av debatt och politiska diskussioner och det är en tid vi inte har. Det gäller att samhällets beslutsfattare inte bara läser rapporten, utan även agerar här och nu.

Åtgärderna som presenteras är bygg cirkulärt, värna om ett sunt livsmedelssystem, tillverka cirkulärt, omforma utvinningsindustrin, hållbar mobilitet och ansvarsfull design av förbrukningsvaror.

Till exempel används en tredjedel av allt som bryts och avverkas i Sverige till byggnation och man skulle kunna minska klimatavtrycket genom att minska resursanvändningen och cirkulera material. Till exempel skulle demontering i stället för traditionell rivning göra det möjligt att återanvända material som stål och virke och komponenter som fönsterbågar.

Att tänka rätt kan vara att även om man låser upp resurser i samhällsbygget som hus och infrastruktur använda material som kan återvinnas senare, även om det tar hundra år.

Andra områden man tittat på är livsmedel och tillverkningsindustri.

Klas Cullbrand påpekar att cirkularitetsmåttet är viktigt men att även andra mått och indikatorer i rapporten är viktiga för att skapa en helhetsbild.

Att mäta cirkularitet är oerhört komplext och inget enda mätetal kommer någonsin att kunna berätta hela sanningen, men vi hoppas att rapporten blir ett startskott för mer fördjupade diskussioner om resurser och för frågan högre upp på dagordningen.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.