A-
A+

Chiles markkonflikt svår nöt för vänsterledare

Chiles president Gabriel Boric (i mitten) med mapuchekvinnan och lingvisten Elisa Loncón, som ledde arbetet med att ta fram förslag till en ny konstitution (till höger), efter ett möte i Santiago i vintras.
Chiles president Gabriel Boric (i mitten) med mapuchekvinnan och lingvisten Elisa Loncón, som ledde arbetet med att ta fram förslag till en ny konstitution (till höger), efter ett möte i Santiago i vintras.
ChileTT

Våldet har eskalerat i södra Chile, där urfolksgrupper länge legat i konflikt med staten och skogsföretag.

Landets nye vänsterledare lovade dialog – men har sett sig tvungen att sätta in militären.

Annons

Annons

Markkonflikten i södra Chile kallas ofta för "mapuche-konflikten", efter namnet på landets största urfolksgrupp.

Slarvigt, anser många – så även president Gabriel Boric.

Det är inte en "mapuche-konflikt", det är en konflikt mellan den chilenska staten och ett folk som har rätt att existera, sade den unge vänsterledaren i sitt första tal som president i mars.
Och lösningen är inte, och kommer aldrig att vara, våld.

Mapuchefolkets flagga kunde ofta ses vaja bland folksamlingarna under Borics kampanjmöten inför valet i fjol. 36-åringen kritiserade den konservative expresidenten Sebastián Piñera för att elda på oroligheterna i de sydliga regionerna genom att sätta in militären, och utlovade ett nytt sätt att ta sig an frågan.

Svårigheterna att navigera den infekterade konflikten blev dock tydliga då Borics inrikesminister Izkia Siches i mars reste till regionen Araucanía som en del i den nya regeringens dialogstrategi. Siches och hennes stab tvingades söka skydd efter att skottlossning hörts vid deras ankomst till samhället Temucuicui.

Samma metod

Hon kunde dock genomföra sitt planerade möte med fadern till jordbrukaren och aktivisten Camilo Catrillanca, som sköts ihjäl av polis 2018, och regeringen har inskärpt att man vill fortsätta på dialogspåret.

Samtidigt har fordonsbränder och våldsutbrott fortsatt skaka regionerna Araucanía och Biobío – och i maj beslutade Boric att ta till samma metod som sin företrädare. Undantagstillstånd infördes i fyra provinser vilket innebär att militären återigen patrullerar vägar i områdena. Regeringen pekar på att det lett till en minskning av våldsamma händelser.

Samtidigt har spänningarna skärpts. Vissa mapuche-företrädare beskriver militärens närvaro som en oacceptabel provokation.

Att skicka hit militären innebär en krigsförklaring, sade Víctor Queipul, lokal ledare i Temucuicui, i en intervju i maj.

Annons

Annons

Historisk konflikt

Konflikten har sina rötter i den chilenska statens våldsamma annektering i slutet av 1800-talet av det historiska mapuche-territoriet Araucanía, som hade lyckats hålla sig fritt under den spanska kolonisationen. Ockupationen slog sönder ursprungsbefolkningens samhällen och banade väg för det skogs- och jordbruk som i dag främst bedrivs av storföretag som ofta odlar ensidigt med eukalyptus eller tall.

Mapuche-företrädare har länge motsatt sig exploateringen av deras historiska bosättningsområden. Radikala grupper sätter ofta eld på skogsmaskiner och fordon och ett stort antal mapucheaktivister har dödats av polis och militär genom åren.

Den militanta organisationen Coordinadora Arauco-Malleco (CAM), vars ledare är under utredning, uppmanar öppet till våldsamt motstånd och har den senaste tiden tagit på sig en rad sabotageaktioner. CAM avfärdar regeringens försök till dialog. Man förkastar även förslaget till en ny progressiv chilensk författning som skulle ge landets ursprungsbefolkningar viss autonomi. Förslaget debatteras just nu flitigt i Chile inför den avgörande folkomröstningen om ungefär en månad, den 4 september.

Leddes av mapuchekvinna

Det är frukten av en process som expresidenten Piñera såg sig tvungen att öppna för efter de massiva protesterna 2019 mot ekonomisk ojämlikhet. Författningen, som skrivits av en folkvald församling, väntas även innebära återbördande av viss mark till ursprungsbefolkningen.

De radikalaste grupperna, såsom CAM, kräver full självständighet. Många andra mapucheföreträdare ser dock författningsförslaget som en historisk chans till upprättelse, och början på en lösning på konflikten.

Ja! säger mapuchekvinnan och lingvisten Elisa Loncón, som ledde den konstituerande församlingens arbete, i en intervju med nyhetssajten Emol.
Eftersom den (konstitutionen) kommer att behandla de olika folkgrupperna utifrån ett helhetsperspektiv, med sociala, språkliga och kulturella rättigheter.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.