Corona – lieman bland världens sjuksköterskor

Sjuksköterskor med skyddsutrustning i Perus huvudstad Lima. Arkivbild.
Sjuksköterskor med skyddsutrustning i Perus huvudstad Lima. Arkivbild.
VärldenTT

Minst 1 500 sjuksköterskor i 44 länder har hittills dött av covid-19, enligt den internationella sjuksköterskeorganisationen ICN. Den kritiserar att viruset kunnat få döda lika många sjuksköterskor som första världskriget gjorde.

Annons

Annons

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro. Arkivbild.
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro. Arkivbild.
Det här är ett bevis på att arbetsgivare och politiker runt om i världen inte har skyddat vårdens medarbetare och det är verkligen förskräckligt, säger det svenska Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro till TT om den internationella rapporten.

Medan pandemin rusar fram över världen följer ICN utvecklingen, bland annat i en enkät till sjuksköterskeorganisationer i flera länder. Den visar att 1 500 sjuksköterskor har dött i 44 av världens 195 självständiga stater, skriver svenska tidningen Vårdfokus.

I början av juni rapporterade ICN att över 600 sjuksköterskor dött i covid-19, och att 230 000–450 000 sjukvårdsanställda i stort hade insjuknat.

"Är chockerande"

Utslaget över hela världen beräknar nu ICN, i den senaste beräkningen, att pandemin kan ha kostat 20 000–30 000 sjukvårdanställda livet.

"Att lika många sjuksköterskor har dött under denna pandemi som under första världskriget är chockerande. Sedan i maj 2020 har vi efterfrågat standardiserad och systematisk insamling av uppgifter om smittade och döda hälsovårdsarbetare och det faktum att det fortfarande inte sker är en skandal", säger ICN:s chef Howard Catton.

I ett pressmeddelande skriver ICN att de egna siffrorna för insjuknade och döda är mycket lågt beräknade.

Organisationens analyser tyder på att uppemot tio procent av samtliga nu cirka 53,5 miljoner smittade i världen är sjukvårdsanställda.

Annons

Annons

Behövs statistik

Sineva Ribeiro håller med Howard Catton om behovet av statistik.

Under en pandemi är det viktigt att veta hur grupper i frontlinjen har drabbats och då behövs det statistik, säger hon.

Redan tidigt i pandemin kom tydliga uppgifter från bland annat Italien och Spanien om att sjukvårdspersonalen var svårt utsatt och behövde skyddas, påpekar Ribeiro.

Men inte ens i Sverige har vi kunnat skydda vår personal i i fornlinjen.

Howard Catton nämner en ilska som bubblar bland personal världen över.

"Sjuksköterskor är arga över bristen på beredskap, men de är också arga över bristen på stöd som de har fått".

"Skarpa krav"

På frågan om vilken omedelbart önskelista hon har mot problemen svarar Ribeiro: nationell eller regional tillverkning och lagerhållning av skyddsutrustning, bättre samordnade inköp av läkemedel och medicinsk utrustning, schyssta arbetsvillkor samt att personalen kunskap om pandemin tas tillvara i styrningen av vården.

Samtidigt handlar det alltså om olika 195 länder i världen, och frågan är då vilket eller vilka organ som ska sätta press på länderna.

Ribeiro pekar på FN:s arbetsorganisation ILO och Världshälsoorganisationen (WHO).

Jag tänker att det måste komma skarpa krav från både ILO och WHO.

Rättad: I en tidigare version hade ICN-chefen fått fel efternamn.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons