Damberg: Period av färre islamistiska dåd förbi

Inrikesminister Mikael Damberg (S). Arkivbild.
Inrikesminister Mikael Damberg (S). Arkivbild.
SamhälleTT

Under något år skedde färre islamistiska terrordåd i Europa och mot västerländska intressen. Men den trenden tycks nu vara bruten, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) och påtalar att säkerheten nu stärkts på flera platser i Sverige.

Annons

www.krisinformation.se

Annons

www.krisinformation.se
Det är ytterligare ett fruktansvärd dåd, en terrorattack som drabbar helt oskyldiga människor. Vi har sett att det är flera olika länder som drabbats på senare tid, säger Mikael Damberg om attentatet i Österrikes huvudstad Wien på söndagskvällen.

Minst fyra personer dödades och över 20 personer skadades och fördes till sjukhus efter att en gärningsman öppnat eld i de centrala delarna av huvudstaden.

På senare tid har en rad misstänkta terrordåd med islamistiska förtecken inträffat i Europa. Särskilt i Frankrike där bland annat en gärningsman den 29 oktober dödade tre personer i en kyrka i Nice.

Det som är nytt i detta är att vi såg under något års tid att de islamistiska terrordåden i Europa faktiskt minskade. Nu ser vi inte den utvecklingen längre. I Sverige är det fortfarande det islamistiska hotet och hotet från högerextrema grupper som är de största hoten, säger Mikael Damberg.

Saknar skydd

Han konstaterar att Säpo och Polismyndigheten förstärkt sin bevakning av franska, österrikiska men också judiska intressen i Sverige. Attacken i Österrike inträffade delvis utanför en synagoga, men det är oklart om attacken var riktad mot den judiska församlingen.

Judiska centralrådets ordförande Aron Verständig säger till TT att hotet mot judar i Sverige har ökat. Man träffar politiker och talar om detta, de lyssnar men det finns ändå inget robust skydd.

Mikael Dambergs svar blir att man håller på att bygga ut polisen och ger myndigheten ökade resurser för att få 10 000 fler anställda till 2024.

Det gör att polisen har större möjligheter att bevaka och säkra skydd i händelse av att det sker en ny hotbildsbedömning, som nu när polisen och säkerhetspolisen gör bedömningen att man ökar bevakningen av judiska intressen i Sverige.

Han nämner också det ekonomiska stöd som trossamfund kan söka från Kammarkollegiet för att öka skyddet och säkerheten i exempelvis form av vakter vid byggnader. Men pengarna räcker inte till, enligt de judiska organisationerna.

TT: Du pratar om fler poliser, men när kan de här organisationerna känna att de har ett robust skydd?

Ja, men det är ju också beroende på utvecklingen i vår omvärld. Ser vi att hoten mot judiska intressen ökar i många länder så ökar också hotbilden här i Sverige. Tyvärr är det gemensamma mellan de högerextrema grupperna och de islamistiskt militanta grupperingarna att båda har judiska intressen på sin agenda, och det är väldigt farligt.

Annons

Annons

Tredje nivån

Nationellt center för terrorhotbedömning (NCT) gör bedömningen att det råder ett förhöjt hot för terrorattentat i Sverige, vilket är nivå tre på en femgradig skala. Det innebär att ett terrorattentat kan ske. Säkerhetspolisen har enligt Mikael Damberg en ganska god bild av de organiserade strukturerna som skulle kunna utgöra hot.

Men som Säkerhetspolisen har framhållit så när det blir mer lösa grupperingar och ensamagerande aktörer så är det mycket svårare att ringa in dem och ha koll på dem.

Damberg lyfter fram att Säpo gjort tillslag mot radikaliserande miljöer i Sverige, inte minst kopplat till skolor där extrema grupper bedrivit undervisning. Men den senaste tidens utveckling i Europa gör att risken för ett attentat i Sverige kan ha ökat.

Vi har sett att när våra grannländer drabbas så kan det också inträffa i Sverige, säger Mikael Damberg.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons